Framsteg för stamcellsterapi vid typ 1-diabetes
Forskare vid Karolinska Institutet och KTH har utvecklat en förbättrad metod för att skapa insulinproducerande celler från mänskliga stamceller. Resultaten, som publiceras i Stem Cell Reports, visar att cellerna fungerar väl i laboratoriet och kan återställa blodsockerkontroll hos möss med diabetes.
Typ 1-diabetes uppstår när insulinproducerande celler i bukspottkörteln förstörs av immunsystemet så att kroppen inte längre kan ta upp glukos från blodet och reglera blodsockernivån. En möjlig behandling är att ersätta dessa celler med nya, men tidigare metoder för att framställa sådana celler från stamceller har ofta gett varierande resultat.
– Vi har tagit fram en metod som pålitligt framställer insulinproducerande celler av hög kvalitet från flera olika mänskliga stamcellslinjer. Det öppnar möjligheter för framtida cellterapier med patientspecifika celler, som kan minska risken för immunreaktioner, säger Per-Olof Berggren, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet och korresponderande författare tillsammans med Siqin Wu, forskare på Spiber Technologies AB (tidigare verksam vid Karolinska Institutet).
Optimerad cellproduktion
Den optimerade framställningen ger mer mogna och renare insulinproducerande celler än tidigare. I laboratoriemiljö kunde cellerna utsöndra insulin och reagerade tydligt på glukos. När forskarna transplanterade de framställda cellerna till möss med diabetes återfick djuren gradvis förmågan att reglera sitt blodsocker. Transplantationen gjordes i ögats främre kammare.
– Det är en teknik vi använder för att följa cellernas utveckling och funktion över tid på ett skonsamt sätt. Vi såg att cellerna gradvis mognade efter transplantation och att de bibehöll sin förmåga att reglera blodsocker under flera månader, vilket visar deras potential i framtida behandlingar, säger Per-Olof Berggren.
Stamcellsterapi för typ 1‑diabetes testas redan i flera kliniska studier. Ett problem med tidigare metoder har dock varit att stamcellerna ofta utvecklas till en blandning av önskade och oönskade celltyper, vilket ökar risken för komplikationer. En annan utmaning är att de insulinproducerande celler som skapas ofta inte är tillräckligt mogna för att svara bra på glukos.
Löser tidigare problem
Genom att justera odlingsstegen och låta cellerna själva bilda tredimensionella kluster försvinner många oönskade celltyper och cellerna får bättre förmåga att reagera på glukos, enligt forskarna.
– Det kan lösa flera av de problem som tidigare bromsat utvecklingen av stamcellsbaserade behandlingar vid typ 1‑diabetes. Med detta som utgångspunkt kommer vi att arbeta mot klinisk användning med målet att behandla typ 1-diabetes, säger studiens sisteförfattare Fredrik Lanner, professor vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet.
Studien genomfördes i samarbete mellan forskare vid Karolinska Institutet och KTH. Arbetet finansierades av Vetenskapsrådet, STINT, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Novo Nordisk Fonden, Europeiska Forskningsrådet (ERC), Erling-Perssons Stiftelse, Jonas & Christina af Jochnicks Stiftelse, Diabetesfonden, Vinnova och Karolinska Institutets strategiska forskningsprogram för diabetes. Några av forskarna rapporterar kopplingar till företag, bland annat patentansökningar och anställningar vid Spiber Technologies AB och Biocrine AB (se artikeln för alla detaljer).
Publikation
“An optimized protocol for efficient derivation of pancreatic islets from multiple human pluripotent stem cell lines”, Siqin Wu, Shivam Chandel, Galyna Bryzgalova, Paschalis Efstathopoulos, Kelly Blust, Cheng Zhao, Eda Erbil, Anna Falk, My Hedhammar, Per-Olof Berggren, Fredrik Lanner, Stem Cell Reports, online 16 april 2026, doi: 10.1016/j.stemcr.2026.102892.