Publicerad: 2020-09-03 12:05 | Uppdaterad: 2020-09-03 12:09

De får ERC:s startanslag 2020

Tre porträtt invid varandra.
Niklas Björkström, Janina Seubert och Nils Landegren. Foto: Markus Marcetic, Stefan Zimmerman, Hans Ericksson/SSMF (montage).

Tre forskare vid Karolinska Institutet tilldelas det europeiska forskningsrådets startanslag 2020: Niklas Björkström, Janina Seubert och Nils Landegren. Forskningsprojekten handlar om vävnadsfasta immunceller i kroppens olika organ, de kognitiva mekanismerna bakom vilken mat vi föredrar, samt könsskillnader i vårt immunsystem och kopplingen till autoimmun sjukdom. Totalt delar ERC i år ut sitt prestigefulla startanslag till 436 unga forskningsledare från hela världen.

Startanslaget från European Research Council (ERC StG) riktar sig till yngre, framgångsrika forskningsledare och har som syfte stötta dessa i arbetet med att bygga upp sin forskargrupp och en oberoende forskningslinje. Anslaget omfattar för närvarande upp till 1,5 miljoner Euro fördelat över fem års tid. Sammanlagt investerar ERC i år 677 miljoner euro på unga forskningsledare. Ungefär 13 procent av ansökningarna beviljades.

Här är de tre projekten på KI som tilldelas ERC StG:

Vävnadsresidenta immunceller

Forskningsledare: Niklas Björkström, institutionen för medicin, Huddinge, även knuten till centrum för infektionsmedicin.

Projekt: Dissecting tissue-resident lymphocyte homeostasis in humans (RESIDE)

Sammanfattning: Vårt immunförsvar finns närvarande i alla våra organ. Tidigare trodde forskarna att många immunceller cirkulerade mellan blodbanan och olika organ, där de kontinuerligt letade efter invaderande mikroorganismer eller tumörceller och liknande. På senare år har forskarna dock förstått att en stor andel av våra immunceller istället är permanent bosatta i olika organ, så kallade vävnadsresidenta celler. I det forskningsprojekt som ERC nu finansierar, ska Niklas Björkström och hans grupp försöka förstå processerna kring hur immunceller blir vävnadsresidenta. Eftersom organen i kroppen alla har olika roller och karakteristika vill forskarna därefter undersöka hur den lokala mikromiljön i olika organ påverkar funktionen hos dessa vävnadsresidenta immunceller. På sikt hoppas forskarna att en ökad grundläggande förståelse för hur immunceller blir permanent bosatta i olika organ samt hur de fungerar i dessa organ ska leda till nya insikter kring hur vårt lokala immunsystem svarar vid infektion och cancer samt vad som går fel vid kronisk inflammation.

Mekanismer bakom val av mat

Forskningsledare: Janina Seubert, institutionen för klinisk neurovetenskap.

Projekt: Olfaction as the link between flavour preference formation and retrieval during food consumption (OLFLINK)

Sammanfattning: Människors matkonsumtion, så som den generellt ser ut idag, utgör ett hot mot såväl folkhälsan som den globala ekologin. Trots ökad tillgång till hälsosamma och hållbara alternativ, har många människor fortfarande mycket svårt att ändra sina matvanor – något som ofta förklaras med höga halter av salt och socker i maten som triggar hjärnans belöningssystem. Hur vi lär oss att koppla ihop lukt och smak är en nyckelfaktor för att förstå människors upplevelse och val av mat. Till exempel kan doften av en viss sorts mat som upprepade gånger kopplas till smaken av sött till slut ”dofta sött” i sig själv och på det sättet väcka aptiten. Målet med Janina Seuberts forskning inom ramen för OLFLINK-projektet är att få en förståelse för de mekanismer och processer som styr uppkomsten av lukt-smak-associationer. Genom att kombinera perceptionspsykologiska och neurovetenskapliga metoder ska Janina Seubert och hennes grupp i detalj försöka klargöra hur hjärnan bearbetar intryck både från den omgivande miljön och matspjälkningssystemet för att möjliggöra att dofter väcker smakassociationer.

Könsskillnader i immunsystemet

Forskningsledare: Nils Landegren, institutionen för medicin, Solna

Projekt: Deciphering sex differences in the human immune system (SEXimmune)

Sammanfattning: Kvinnor löper fyra gånger högre risk att drabbas av autoimmuna sjukdomar, medan män som grupp istället har allvarligare förlopp vid infektioner såsom covid-19. I det aktuella projektet kommer Nils Landegren och hans medarbetare studera orsaker bakom dessa könsskillnader vid immunrelaterade sjukdomar. För att förstå hur könshormoner påverkar immunsystemet undersöks kvinnor och män som genomför hormonbehandling för könsbyte. Könskromosomernas effekter undersöks hos individer med så kallat mosaiktillstånd, där jämförelser kan göras mellan immunceller med kvinnlig respektive manlig könskromosomuppsättning i en konstant hormonell miljö. Dessa två modellsystemen kombineras med studier som utnyttjar den stora brittisk populationskohorten UK Biobank med 500 000 kvinnor och män, för att undersöka både hur könshormonnivåer och könskromosomavvikelser påverkar risken att utveckla autoimmuna sjukdomar. Projektet kan lägga en grund för nya behandlingsstrategier vid autoimmunitet och infektionssjukdomar.

    ERC StG i siffror

    • ERC:s startanslag delas ut i tre kategorier: livsvetenskaper (124 anslag); naturvetenskap och teknik (186); samhällsvetenskap och humaniora (126).
    • Av de 436 forskare som i år får anslag är 37 procent kvinnor.
    • Mest framgångsrika när det gäller antalet erhållna anslag har Tyskland, Storbritannien och Nederländerna varit.
    • Sverige intar med 23 anslag en ledande position bland de nordiska länderna.