Socioekonomiska skillnader i vårdanvändning för psykisk ohälsa
Personer födda utanför Norden använder mindre vård än svenskfödda trots liknande psykisk ohälsa. Det visar en ny doktorsavhandling av Joseph Junior Muwonge vid Karolinska Institutet.
Joseph Junior Muwonge har undersökt hur jämlik vårdanvändningen för psykisk ohälsa är bland ungdomar och vuxna i Sverige, hur skillnader har förändrats över tid – inklusive under covid-19-pandemin – och vilka faktorer som kan minska ojämlikhet. Studierna bygger på analyser av vårdanvändning bland personer som själva rapporterat sin psykiska hälsa i enkätstudier.
Resultaten visar att personer med lägre socioekonomisk position generellt har sämre psykisk hälsa och också använder mer vård, bland annat ungdomar för adhd och autism.
Flera tecken på ojämlikhet
Samtidigt fanns undantag: ungdomar med svagare socioekonomisk bakgrund använde mindre vård för depression och ångest, och vuxna med låg utbildning använde mindre primärvård för psykisk ohälsa. Dessutom använde personer födda utanför Norden mindre vård än svenskfödda trots liknande ohälsa – en ojämlikhet som ökade under pandemin.
– Våra studier hittade flera tecken på ojämlikhet i vårdanvändning för psykisk ohälsa i Sverige. Skillnaderna bland exempelvis utrikesfödda beror inte på mindre vårdbehov utan på hinder som kostnader, bristande kunskap om vården och låg tillit. Genom att minska dessa hinder kan vi bidra till mer jämlik vård, säger Joseph Junior Muwonge.
Han genomförde sina doktorandstudier vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet och försvarade sin avhandling den 23 januari 2026.