Åldersskillnad mellan föräldrarna ökar risk för autism hos barnet

Bakom studien ligger forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Icahn School of Medicine at Mount Sinai i New York, USA. Arbetet bygger på information från ett antal nationella hälsoregister i Sverige, Danmark, Norge, Israel och Australien inom samarbetsprojektet International Collaboration for Autism Registry Epidemiology (iCARE). Forskarna analyserade mer än 5,7 miljoner barn födda mellan 1985 och 2004 och följde upp huruvida barnen hade diagnostiseras med autism fram till 2009. Av samtliga barn som ingick hade 30 902 en autismdiagnos.

– Genom att kombinera data från fem länder har vi skapat en värdefull bas för autismforskning. Studien har gjort det möjligt att undersöka samband med högre precision och detalj än tidigare vilket kan hjälpa oss komma närmare de bakomliggande orsakerna till autism, säger Christina Hultman, professor i psykiatrisk epidemiologi vid Karolinska Institutet och en av initiativtagarna till iCARE-samarbetet.

Mer exakt justering

Flera tidigare studier har kunnat identifiera en möjlig koppling mellan hög ålder hos föräldrarna och autism. Syftet med den nu aktuella studien var att belysa om mammans och pappans ålder oberoende av varandra ökar risken för autism och, om så är fallet, i vilken utsträckning. Forskarna identifierade och kontrollerade för andra åldersrelaterade faktorer som skulle kunna påverka resultaten. Storleken på studien tillät enligt forskarna en mer exakt justering än vad som tidigare gjorts.

– Efter att ha konstaterat att såväl mammans ålder som pappans ålder och även skillnaden i ålder mellan paren var betydelsefult beräknade vi vilken komponent som var viktigast. Det visade sig att den totala åldern hos paren var viktigast, men att skillnaden i ålder också bidrar och blir mer dominant med ökande åldersskillnad mellan föräldrarna. Risken var som störst där ena föräldern var i lägre medelåldern och partnern cirka 10 år yngre eller mer, säger Sven Sandin biostatistiker och epidemiolog vid Karolinska Institutet och även verksam vid Icahn School of Medicine at Mount Sinai.

Resultaten i korthet:

• Risken för autism var 66 procent högre bland barn födda till pappor äldre än 55 jämfört med barn till pappor som var i 20-årsåldern vid barnets födelse. Autismrisken var 28 procent högre när papporna var i 40-årsåldern jämfört med i 20-årsåldern.
• Risken för autism var 15 procent högre bland barn födda till mammor i 40-årsåldern jämfört med de barn vars mammor var i 20-årsåldern.
• Risken för autism var 18 procent högre bland barn födda till tonårsmammor jämfört med de vars mammor var i 20-årsåldern.
• Risken för autism ökade när båda föräldrarna var äldre, i överensstämmelse med en ökad risk kopplad till båda föräldrarnas ålder oberoende av varandra.
• Risken för autism ökade också med ökande skillnad i ålder mellan föräldrarna. Den här risken var mest uttalad hos par där pappan var mellan 35 och 44 år med en partner som var cirka 10 år yngre eller mer, eller, hos par där mamman var i 35-40 årsåldern med en partner som var cirka 10 år yngre eller mer.

Forskarna konstaterar att den högre risken kopplad till pappor över 50 år stämmer med teorin att genetiska förändringar i mannens spermier ökar med mannens ålder och att dessa mutationer kan bidra till utvecklingen av autism. Orsakerna bakom betydelsen av mammans ålder är fortfarande okända, likaså orsakerna till den ökande risken som kommer med en ökande åldersskillnad mellan föräldrarna.

– Det är också viktigt att komma ihåg att majoriteten av barn som föds är fullt friska, oberoende av föräldrarnas ålder, säger Sven Sandin.

Både Christina Hultman och Sven Sandin är knutna till institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet. Forskningen har finansierats med bidrag från den amerikanska intresseorganisationen Autism Speaks.

Publikation

Autism risk associated with parental age and with increasing difference in age between the parents
Sandin Sven, Schendel Diana, Magnusson Patrik, Hultman Christina, Surén Pål, Susser Ezra, Grønborg Therese, Gissler Mika, Gunnes Nina, Gross Raz, Henning Maria, Bresnahan Micki, Sourander Andre, Hornig Mady, Carter Kim, Francis Richard, Parner Erik, Leonard Helen, Rosanoff Michael, Stoltenberg Camilla, Reichenberg Abraham
Molecular Psychiatry (2015) 1359-4184/15, online 9 June 2015