Tydlig koppling mellan sjuksköterskors arbetsmiljö och patientsäkerhet
Lisa Smeds Alenius disputerar den 22 januari 2019 på Karolinska Institutet med en avhandling om faktorer i sjuksköterskors arbetsmiljö som kan kopplas till vårdens kvalitet och säkerhet. Avhandlingen visar att upplevelsen av att det finns tillräckligt med personal och resurser, ledarskapet på avdelnings- och sjukhusnivå liksom samarbetet med läkare, har stor betydelse för hur sjuksköterskor bedömer patientsäkerheten, bedömningar som i sin tur visat sig överensstämma med objektiva mått på patientsäkerhet.
Lisa Smeds Alenius är leg sjuksköterska och doktorand vid institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME), Karolinska Institutet.
Varför ville du undersöka detta?
– Med begränsade resurser i vården, både vad gäller personal och ekonomi, ville jag undersöka hur sjuksköterskor upplever sin arbetssituation för att bättre kunna använda hela deras kompetens till nytta för patienterna men också för sjukhuset som organisation.
Vilken metod använde du?
– Avhandlingen bygger på data från den svenska delen av det internationella, EU-finansierade projektet ”Registered Nurse Forcasting” (RN4CAST), med enkätsvar från 11 000 sjuksköterskor på medicinska och kirurgiska vårdavdelningar på samtliga akutsjukhus i Sverige. Även uppgifter från det nationella patientregistret användes, samt data om sjukhusen.
Vad kom du fram till?
– Den faktor som hade störst inverkan på sjuksköterskornas bedömning av patientsäkerheten på deras avdelning var upplevelsen av att det fanns tillräckligt med personal och resurser. Även ledarskapet, både nära avdelningen samt på sjukhusövergripande nivå hade stor betydelse, likaså samarbetet med läkare.
Avhandlingen visar också att sjuksköterskors bedömningar kan utgöra ett viktigt underlag i beslut om patientvården. När sjuksköterskorna i sina enkätsvar bedömde att patientsäkerheten och vårdkvaliteten var utmärkt, så visade också objektiva mått en tydligt minskad risk för att patienterna skulle dö inom 30 dagar.
I fritextsvar beskrev många sjuksköterskor att de upplevde förväntningar och krav på att de skulle upprätthålla en hög kvalitet och säkerhet i vården, samtidigt som de upplevde små möjligheter att påverka de förutsättningar som krävdes. Flera olika organisatoriska faktorer som försvårar möjligheten för sjuksköterskor att nyttja hela sin professionella kompetens blev också tydliga.
Vad var överraskande?
– Vi kunde utläsa ett enormt engagemang och en stor vilja hos sjuksköterskorna att använda och dela med sig av sina kunskaper, då är det beklämmande att det inte finns organisatoriska förutsättningar för det. Man var också väldigt nöjd med sitt yrkesval, men inte nödvändigtvis sin arbetsplats. Den kraften tycker jag att man kan använda, att många vill jobba kvar under rätt förutsättningar.
Vad hoppas du att resultatet ska leda till?
– Jag hoppas att avhandlingens resultat ska stimulera sjuksköterskor att tillsammans med chefer på olika nivåer undersöka hur sjuksköterskornas kompetens och kapacitet används. Omvårdnad är en central del av patientvården och som den största yrkesgruppen på sjukhusen är det viktigt att sjuksköterskornas professionella kunskap används på ett mer strategiskt och effektivt sätt.
Det handlar inte enbart om att sjuksköterskor ska ha ett självklart inflytande över vården utan också om att nödvändiga förutsättningar ska finnas, som exempelvis tillräckligt med personal och resurser, samt stödjande organisatoriska strukturer.
Man kan även tänka sig att ökade möjligheter för sjuksköterskor att kunna nyttja hela sin kompetens rimligtvis skulle kunna leda till att sjukhusen blir mer attraktiva och därigenom förbättrar möjligheterna att rekrytera och behålla kompetent personal.
Vad ska du göra nu?
– Jag vill fortsätta forska kring hur vården kan ta tillvara personalens kompetens på ett så bra sätt som möjligt, vilket också kan gagna patienterna. Jag vill också inkludera andra yrkesgrupper för att se hur de upplever sin arbetssituation och hur deras kompetens tas tillvara.
Text: Helena Mayer