Skip to main content
Publicerad: 2019-11-06 06:00 | Uppdaterad: 2019-11-06 06:13

Tid i värdlandet – en riskfaktor för missbruk hos utrikesfödda

Flyktingar och andra utrikesfödda som kommer till Sverige vårdas i lägre utsträckning för missbruk än svenskfödda, men efter drygt 10 år i landet ligger de på ungefär samma nivåer som den svenskfödda befolkningen. Det visar en ny studie av forskare vid UCL i Storbritannien och Karolinska Institutet i Sverige som publiceras i tidskriften PLOS Medicine.

Missing ALT text.
Anna-Clara Hollander, forskningskoordinator vid institutionen för folkhälsovetenskap.

Miljoner människor dör varje år av konsekvenser av alkohol- och narkotikamissbruk och behandling av dessa innebär stora kostnader för hälso- och sjukvården. Då det i dagsläget finns fler än 258 miljoner människor som lever utanför det land de är födda i, ville forskarna i den här studien undersöka hur missbruksproblematiken såg ut bland utrikesfödda i Sverige jämfört med svenskfödda, samt hur skillnaden mellan grupperna förändrades över tid.

Detta undersöktes med en registerstudie som inkluderade fler än 1,2 miljoner människor, inklusive över 17,000 flyktingar och 100,000 andra utrikesfödda. Studien var begränsad till utrikesfödda från regioner med minst 1,000 flyktingar i Sverige, vilket inkluderade Mellanöstern, Nordafrika, Afrika söder om Sahara, Östeuropa och Ryssland. Efter att ha justerat för socioekonomiska faktorer kunde forskarna räkna ut hur vården av missbruk (alkohol, cannabis och blandmissbruk) förändrades beroende på hur gamla personerna var när de först flyttade till Sverige, hur länge de hade bott i Sverige och om de hade diagnostiserats med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Halverad risk

Resultatet visade att flyktingar och andra utrikesfödda hade en nästan halverad risk för beroendevård i jämförelse med den svenskfödda befolkningen. Både flyktingar och de övriga utrikesfödda hade lägre risk för att bli diagnostiserade med alkohol och blandmissbruk än de svenskfödda. Skillnader i cannabismissbruk var mindre tydliga. Det fanns ingen signifikant skillnad i missbruksnivåer mellan flyktingar som flydde till Sverige och utrikesfödda som flyttat till Sverige på egna villkor.

Risken för beroendevård ökade ju yngre personerna var när de först flyttade till Sverige samt ju längre de stannade i landet. Efter 10 år var deras beroendevårdsnivåer likvärdiga med den inhemska befolkningen. Människor som anlände innan de fyllt 6 år hade också en signifikant högre risk för beroendevård än de som kom när de var äldre. När det kommer till individer diagnostiserade med PTSD så hade de en högre risk för beroendevård än de som inte diagnostiserats med PTSD, även om svenskfödda med PTSD hade en högre risk för att ha vårdats för beroende än utrikesfödda med PTSD.

Möjliga tolkningar

- Det finns flera olika möjliga tolkningar av våra resultat. Den ena är att utrikesfödda anammar svenska beteenden över tid, vilket ökar risken för beroende. Det andra är att utrikesfödda som levt länge i Sverige söker mer vård, dels på grund av bättre förståelse för hur vården fungerar, dels på grund av bättre språkkunskaper. Ytterligare studier krävs för att bena ut de olika faktorer som kan ligga bakom dessa resultat, säger Anna-Clara Hollander, forskningskoordinator vid institutionen för folkhälsovetenskap på Karolinska Institutet och en av studiens författare.

Forskarna noterar att en begränsning i studien är att beroende är mätt genom att studera missbruksvård och att detta kan vara missvisande eftersom utrikesfödda kan ha svårigheter att nå fram till vården på grund av stigma eller språkbarriärer.

Resultatet stödjer tidigare forskning som visat att utrikesfödda initialt tenderar att ha en lägre risk för missbruk och självmord, men att de över tid närmar sig samma nivåer som befolkningen i värdlandet. En annan färsk studie av forskare vid Karolinska Institutet och UCL visade att risken för självmord hos både flyktingar och utrikesfödda initialt var låg men ökade över tid och var efter 20 år nästan lika hög som hos den svenskfödda befolkningen.

-Vår studie illustrerar att beroendeproblematik är ett grundläggande folkhälsoproblem i många länder i världen och att även om utrikesfödda har låg risk de första åren så når de samma höga nivåer som den inhemska befolkningen över tid, säger James B. Kirkbride, psykiatrisk epidemiolog vid avdelningen för psykiatri vid UCL.

Studien har finansierats med hjälp av Wellcome Trust, Royal Society, Mental Health Research UK, UCLH NIHR Biomedical Research Centre, a UCL Overseas Research Scholarship, Folkhälsomyndigheten,Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE) och Vetenskapsrådet.

Publikation

Substance use disorders in refugee and migrant groups in Sweden: A nationwide cohort study of 1.2 million people,” Samantha Harris, Jennifer Dykxhoorn, Anna-Clara Hollander, Christina Dalman, James B. Kirkbride, PLOS Medicine, November 5, 2019, DOI: 10.1371/journal.pmed.1002944