Tarmbakterier kopplas till mängden latent hiv
Sammansättningen av tarmens bakterier hänger samman med hur mycket latent hiv som finns kvar i blodet hos personer som står på läkemedelsbehandling. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i Gut Pathogens. Fynden ger ledtrådar till hur tarmens mikrobiom kan påverka hur mycket virus som finns kvar i kroppen.
Trots effektiv antiretroviral behandling finns hiv kvar i kroppen i en vilande form, ofta kallad den virala reservoaren. Denna reservoar är huvudorsaken till att hiv inte kan botas i dag. I den aktuella studien undersökte forskare vid Karolinska Institutet om tarmfloran – bakterierna som lever i tarmen – kan kopplas till storleken på den virala reservoaren.
Studien omfattade 30 personer som lever med hiv och står på långvarig behandling. Forskarna analyserade blodprover för att mäta mängden intakt hiv-DNA och kombinerade detta med omfattande kartläggning av deltagarnas tarmflora med så kallad metagenomisk sekvensering. Resultaten visar att vissa bakteriearter och metabola processer i tarmen skiljde sig åt mellan personer med större respektive mindre hiv-reservoar.
– Vi såg att specifika mönster i tarmfloran var kopplade till skillnader i storleken på hiv-reservoaren. Det tyder på att samspelet mellan kroppen och mikrobiomet kan påverka hur mycket virus som ligger kvar i vilande form, säger Oscar Kieri, doktorand vid institutionen för medicin, Huddinge.
Öppnar nya vägar för hiv-forskning
Flera bakteriearter kopplades till en mindre reservoar, bland annat Faecalibacterium prausnitzii och Lachnospira sp000437735. Andra arter, som Prevotella copri, ofta kopplad till inflammation, var istället vanligare hos personer med större reservoar. Studien visade också att vissa metabola processer var mer aktiva i tarmfloran hos personer med större mängd latent virus, bland annat processer kopplade till nedbrytning av socker och bildande av specifika aminosyror.
Resultaten öppnar nya vägar för forskning om strategier för att bota hiv. Genom att påverka tarmfloran – till exempel via kosten, probiotika eller riktade behandlingar – kan man eventuellt påverka virusreservoaren.
– Våra resultat visar på en möjlig biologisk länk mellan mikrobiomet och hiv-reservoaren, men studien kan inte säga något om orsak och verkan. Vi behöver större och mer långsiktiga studier för att förstå om mikrobiomet faktiskt kan påverka hur mycket av viruset som finns kvar, säger Piotr Nowak, forskargruppsledare vid institutionen för medicin, Huddinge.
Forskarna framhåller studiens storlek som en begränsning, liksom att reservoar-analyserna gjordes i blod trots att en stor del av hiv-reservoaren finns i lymfoid vävnad.
Studien genomfördes i samarbete med forskare och läkare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Forskningen finansierades av bland annat Region Stockholm, Vetenskapsrådet och Stiftelsen Läkare mot AIDS Forskningsfond. Forskarna rapporterar inga intressekonflikter.
Publikation
"Linking gut microbiome to HIV-1 reservoir size in people living with HIV", Kieri O, Narayanan A, Jütte BB, Svensson P, Aleman S, Sönnerborg A, Ray S, Nowak P, Gut Pathogens, online 30 mars 2026, doi: 10.1186/s13099-026-00828-2