Internationell studie kartlägger förekomsten av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)
Konsortiet Global IBD Visualization of Epidemiology Studies in the 21st Century (GIVES-21) publicerar nu data över den globala förekomsten av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) i tidskriften Nature. Forskare från Karolinska Institutet har bidragit till studien. Medan antalet personer som insjuknar i IBD är relativt konstant i Sverige så ökar förekomsten och 1 procent av Sveriges befolkning beräknas nu ha IBD.
Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) omfattar främst Crohns sjukdom och ulcerös kolit. IBD är en kronisk immunmedierad sjukdom i mag-tarmkanalen. Under hela 1900-talet betraktades det främst som ett tillstånd som endast fanns i västvärlden, men det ses nu i hela världen.
I början av 2000-talet började dock antalet personer som nyinsjuknar i IBD, incidensen, att plana ut i västvärlden även om förekomsten fortsatt att öka. Något som beror på att individer med IBD till stor del diagnostiseras tidigt i livet och sällan dör av sjukdomen.
Svenska forskare från Karolinska Institutet har nu medverkat i ett internationellt mycket ambitiöst initiativ (GIVES-21) där man ställt samman data från mer än 500 befolkningsbaserade studier om förekomst av IBD från över 80 geografiska regioner och drygt 100 år av observationer.
Med hjälp av dessa data identifierades fyra distinkta faser i IBD-utvecklingen, där stadie 1 utgörs av enstaka sporadiska fall av IBD (t.ex. Afrika i dag); stadie 2 karakteriseras av allt fler som insjuknar (d.v.s. situationen i många länder i Asien och Latinamerika), medan stadie 3 innebär att nyinsjuknandet bromsat in, men antalet människor som lever med IBD fortfarande ökar. Inget land har ännu nått till stadie 4 där förekomsten av IBD förväntas minska.
Svenska förhållanden
– Även om nyinsjuknandet stabiliserats i Sverige så fortsätter IBD att bli allt vanligare och vid årsskiftet (2024-25) passerade vi 1 procent i Sverige. Idag lever alltså en av hundra svenskar med IBD, berättar en av studiens författare, Jonas F Ludvigsson, barnläkare vid Örebro Universitetssjukhus, och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
– GIVES-21-studien visar att incidensen av IBD håller på att stabiliseras i Europa, inklusive Sverige, vilket bekräftar vår egen tidigare forskning. Vi förväntar oss konstant antal nya IBD-fall i Sverige, men den ökande prevalensen kommer att kräva uppmärksamhet från det svenska sjukvårdssystemet, säger Anders Forss, medförfattare och ST-läkare i gastroenterologi samt postdoktor vid institutionen för medicin, Solna, avdelningen för klinisk epidemiologi, Karolinska institutet.
– Det är viktigt för IBD-vården att identifiera i vilket epidemiologiskt utvecklingsstadium varje land befinner sig i. Antalet nyinsjuknade och antalet patienter som lever med IBD har betydelse för hur vi utformar vården idag och kommande årtionden, säger studiens tredje svenska medförfattare; Ola Olén, överläkare vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm och professor vid institutionen för medicin, Solna, avdelningen för klinisk epidemiologi, Karolinska institutet.
Intressekonflikter
Dr Ludvigsson har koordinerat en orelaterad studie på uppdrag av det nationella kvalitetsregistret SWIBREG, en studie som finansierades av Janssen Corporation. Dr Ludvigsson har också tagit emot ekonomiska bidrag från Merck/MSD för en annan orelaterad studie om IBD samt för utvecklingen av en artikel som utvärderade nationella hälsovårdsregister i Kina. Dr Ludvigsson har ett pågående forskingssamarbete om celiaki med Takeda.
Dr Forss har medverkat som talare och som medlem i en rådgivande styrelse för Janssen Cilag AB och Tillotts Pharma. Dr Olén har varit ansvarig forskare för projekt vid Karolinska Institutet med finansiering av anslag från Janssen, Pfizer, AbbVie, Takeda, Alfasigma, Ferring och Bristol Myers Squibb.
Publikation
Hracs, L. & Windsor, J.W. et al. Ng, S., & Kaplan G.G. Global Evolution of Inflammatory Bowel Disease across Epidemiologic Stages. Nature. Publicerad: 30 April 2025.