Rektor Ole Petter Ottersen föreläste i anatomi för läkarstudenter

Huvudets anatomi stod på schemat när Karolinska Institutets rektor, Ole Petter Ottersen, föreläste för universitetets studenter för första gången förra veckan.
– Jag blir inspirerad av att föreläsa och möta studenterna, säger han.
En viktig signal om undervisningens betydelse, anser Lena Nilsson-Wikmar, ordförande i KI:s pedagogiska råd.

Föreläsningen börjar strax. Sorlet i Berzelius-salen på KI campus Solna växer och bänkraderna fylls. Längst fram gör sig Ole Petter Ottersen, Karolinska Institutets rektor, redo att föreläsa om huvudets anatomi för studenterna på läkarprogrammets tredje termin.

– Jag blir inspirerad av att undervisa och möta studenterna, både som läkare och som forskare. Många gånger har frågor från studenter gett mig nya tankar och idéer till min egen forskning, säger Ole Petter Ottersen.

Han introduceras av Hugo Zeberg, läkare och universitetsadjunkt i anatomi vid institutionen för neurovetenskap, och vänder sig därefter till studenterna.

– Det är en ära att undervisa i anatomi vid Karolinska Institutet – så för mig är det här en stor dag.

Med en bild av det mänskliga kraniet startar sedan föreläsningen.

– I huvudet och ansiktet sitter många organ så nära varandra att sjukdom i ett organ kan påverka ett annat. För att förstå det måste ni kunna anatomin. Redan min första patient hade en bihåleinflammation vars orsak jag inte hade insett utan den kunskapen. Men det återkommer vi till snart, säger Ole Petter Ottersen.

Viktig signal att rektor undervisar

Att rektor undervisar skickar en viktig signal, tycker Lena Nilsson-Wikmar, professor i fysioterapi vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och ordförande i Pedagogiska akademin vid KI.

– Det visar att han tycker att det är viktigt med undervisningen. Att utbildningsuppdraget, och inte bara forskningen, faktiskt är oerhört viktigt för universitetet. Om KI:s utbildningar ska få ännu bättre forskningsanknytning måste både lektorer och professorer undervisa. Så är det inte alltid idag och därför behövs den här förebilden, säger hon.

Efter att länge ha haft en underordnad roll på KI, upplever Lena Nilsson-Wikmar att undervisning och utbildning de senaste åren har fått en mer framträdande plats – även om förändringen går långsamt.

Hon är nöjd över att det numera krävs tio veckors högskolepedagogisk utbildning för anställning som professor, lektor eller adjunkt på KI. Detta anges i den nya anställningsordningen som gäller från och med april i år. Men utbildningen får inte bli något man går igenom bara för sakens skull, betonar hon.

– Har man gått en pedagogisk utbildning om studentcentrerat lärande, måste det också visa sig konkret i undervisningen sedan. Jag hoppas att det ska bli så, och då är rektor och de som leder verksamheten här på KI viktiga förebilder, säger hon.

Både incitament och krav på undervisning för seniora forskare

Att det finns incitament för att undervisa och ställs krav på att man gör det, tror Lena Nilsson-Wikmar behövs för att få fler seniora forskare att undervisa. På sikt ser hon gärna ett högre krav på antalet undervisningstimmar vid tjänstetillsättningar.

Som en positiv förändring nämner Lena Nilsson-Wikmar också den nyinrättade Enheten för utbildning och lärande, där hon själv är tillförordnad verksamhetschef. Enheten ska samla universitetets pedagogiska verksamhet och utveckla de pedagogiska utbildningar som ges.

I föreläsningssalen på campus Solna visar Ole Petter Ottersen en bild av en patients huvud, tagen med datortomografi. Han frågar studenterna vad bilden visar och får snabba svar. En inflammation i ena bihålan visar sig komma från en tandrot.

– Kunskap om anatomin är helt nödvändig för att förstå hur sjukdomar kan utvecklas hos de patienter ni kommer att möta, säger Ole Petter Ottersen.

"Undervisning med verklighetsperspektiv"

Så blir det kaffepaus. På fjärde bänkraden sitter läkarstudenten Marika Rostvall. Hon tycker att föreläsningen var bra och uppskattade särskilt kopplingarna till anatomins kliniska betydelse.

– Jag har ofta tyckt att det är tråkigt med anatomi, att lära sig alla namnen. Men när jag känner att jag kommer att få användning för det blir det mer intressant att lära sig, säger hon.

Att rektor undervisar tycker hon är bra. Både för att studenterna ska få en bild av honom och för att han ska se hur undervisningen fungerar.

– Det skickar signalen att han bryr sig om oss och utbildningen – inte bara om de som forskar eller att de ska få pengar, säger Marika Rostvall.

Även hennes kurskamrat Richard Wang är nöjd med föreläsaren, som han tyckte föreläste på ett annorlunda sätt än andra.

– Han gjorde många reflektioner över hur anatomin faktiskt ser ut – som hur tunna vissa saker är eller hur nära varandra de sitter. Jag tycker om den typen av undervisning, det verklighetsperspektivet får man inte när man tittar i textböcker. Det är också roligt att den som är högst uppsatt på universitetet engagerar sig för studenterna, säger Richard Wang.

Ole Petter Ottersen är glad över studenternas aktiva deltagande under föreläsningen. Rasten är strax slut och han förbereder sig för andra passet.

– Undervisning är en intressant och viktig uppgift för alla som är vetenskapligt anställda på KI. Det är en viktig del av vår verksamhet. Det finns synergier med att koppla forskning till undervisning och det är ett universitets idé att göra just det, säger han.