Publicerad: 2017-02-23 10:20 | Uppdaterad: 2017-02-28 12:23

Patienter i hjärtsviktsregister lever längre än oregistrerade

Hjärtsviktspatienter som registreras i det nationella hjärtsviktsregistret RiksSvikt får bättre behandling och har 35 procent lägre risk att dö än oregistrerade patienter, visar en analys från bland annat Karolinska Institutet. Studien publiceras i tidskriften European Journal of Heart Failure.

Nationella kvalitetsregister används bland annat för att rapportera vårdkvalitet och identifiera förbättringsområden. Sverige har varit en pionjär i etableringen av kvalitetsregister omfattande ett brett spektrum av sjukdomsområden. I det nationella registret RiksSvikt registreras klinisk data och behandlingsdata för patienter med hjärtsvikt vid de flesta sjukhus i Sverige. Deltagandet är frivilligt och vilka patienter som registreras bestäms till stor del av tillgången på personal och resurser vid det lokala sjukhuset.

Över 200 000 patienter

I den aktuella studien har forskare vid Karolinska Institutet, Linköpings universitet och Uppsala Clinical Research Center (UCR) analyserat data från 231 437 patienter som diagnostiserats med hjärtsvikt i Sverige under åren 2006-2013. En jämförelse mellan patienter som registrerats i RiksSvikt och oregistrerade patienter visade att RiksSvikt-patienterna hade hela 35 procent lägre risk att dö.

Investeringen i kvalitetsregister i Sverige har bidragit till värdefull rapportering och förbättring av vårdkvaliteten, men det har tidigare varit osäkert vilken konkret påverkan detta har haft på patienternas hälsa.

– Nu visar vi att rapporteringen faktiskt leder till bättre överlevnad hos hjärtsviktspatienter. Det är absolut nödvändigt att regeringens, sjukhusens och klinikernas investeringar i nationella kvalitetsregister fortsätter att öka eftersom det förlänger livet på patienterna, säger Lars H. Lund, docent vid institutionen för medicin på Karolinska Institutet som lett studien.

Får mer läkemedel

Ytterligare analyser visade att patienterna som registrerats i RiksSvikt i större utsträckning fick läkemedelsbehandling och att detta till stor del förklarade skillnaden i överlevnad.

– Det finns ett flertal vanliga hjärtsviktsbehandlingar som kostnadseffektivt minskar risken för sjukhusvård och död, men de är underutnyttjade, säger Lars H. Lund.

Hjärtsvikt förekommer hos 2-3 procent av Sveriges befolkning och innebär att hjärtat inte orkar pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. Det är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning i Sverige, och dödligheten är hög.

Studien har finansierats av Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, Stockholms läns landsting och AstraZeneca. Inga intressekonflikter kopplade till studien har rapporterats. Utanför det aktuella arbetet har några av forskarna mottagit forskningsmedel, föreläsar- och/eller konsultarvoden från AstraZeneca, Novartis, Bayer, Vifor Pharma, Relypsa, Boston Scientific, St Jude, Medtronic, HeartWare och Aspen Pharma. En av forskarna är anställd som epidemiolog av AstraZeneca.