Omtalat diabetesläkemedel verkar även minska risken för svår leversjukdom
Ozempic och andra GLP1-analoger kan kopplas till minskad risk att utveckla skrumplever och levercancer hos personer med typ 2-diabetes och kronisk leversjukdom. Det visar en rikstäckande studie från Karolinska Institutet publicerad i tidskriften Gut.
Läkemedel av typen GLP1-analoger sänker blodsockernivåerna och används främst för att behandla typ 2-diabetes. Men eftersom läkemedlet även hämmar aptiten används det nu alltmer för att behandla obesitas och har på senare tid blivit ett omtalat bantningspreparat.
Minskad risk för leverskada
Resultat från tidiga kliniska prövningar tyder även på att GLP1-analoger kan minska risken för leverskada. Därför har KI-forskare inkluderat alla personer i Sverige med kronisk leversjukdom och typ 2-diabetes i en registerbaserad studie. De jämförde sedan risken för svår leverskada hos de som behandlades med GLP1-analoger och de som inte gjorde det. Resultaten visar att de som tog medicinen under en längre tid hade lägre risk för att senare utveckla svårare former av leversjukdom som skrumplever och levercancer.
Enligt forskarna tyder det på att GLP1-analoger som Ozempic skulle kunna vara en effektiv behandling för att undvika svår leversjukdom hos personer med samtidig typ 2-diabetes.
– Fettlever uppskattas drabba upp till var femte person i Sverige, varav många har typ 2-diabetes och ungefär en av tjugo utvecklar svår leversjukdom. Våra fynd är intressanta eftersom det idag saknas godkända läkemedel för att minska denna risk, säger studiens försteförfattare Axel Wester, biträdande lektor vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.
Många av personerna i studien slutade ta sina GLP1-analoger, vilket resulterade i att den skyddande effekten av medicinen uteblev. De som fortsatte ta sin medicin under en tioårsperiod hade dock hälften så stor risk att utveckla svår leversjukdom.
Behöver bekräftas
– Resultaten behöver bekräftas i kliniska prövningar, men det kommer att ta många år innan dessa studier är klara. Därför använder vi oss av befintliga registerdata för att redan nu försöka säga något om läkemedlens effekt, säger Axel Wester.
En begränsning med metoden är att det inte går att kontrollera för faktorer som det saknas data på, som blodprover för att mer detaljerat kunna beskriva leversjukdomens svårhetsgrad. Men forskarna har nyligen byggt upp en databas kallad HERALD där de har tillgång till blodprover från patienter i Region Stockholm.
– Som ett nästa steg kommer vi att undersöka effekten av GLP1-analoger i den här databasen. Om vi får liknande resultat skulle det ytterligare stärka hypotesen att GLP1-analoger kan användas för att minska risken för svår leversjukdom, säger studiens sisteförfattare Hannes Hagström, biträdande överläkare inom hepatologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och adjungerad professor vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.
Forskningen finansierades huvudsakligen av Region Stockholm (CIMED), Vetenskapsrådet och Cancerfonden. Hannes Hagströms forskargrupp har erhållit medel från Astra Zeneca, EchoSens, Gilead, Intercept, MSD, Novo Nordisk och Pfizer, men inte för den aktuella studien.
Publikation
“Glucagon-like peptide-1 receptor agonists and risk of major adverse liver outcomes in patients with chronic liver disease and type 2 diabetes”, Axel Wester, Ying Shang, Emilie Toresson Grip, Anthony A Matthews, Hannes Hagström. Gut, online 22 januari 2024, doi: 10.1136/gutjnl-2023-330962.