Nyhetsarkiv

Efter att ägget har blivit befruktat av en spermie stramas det omgivande ägghöljet åt, vilket mekaniskt förhindrar att ytterligare spermier tar sig in och att embryot dör. Det visar forskning från bland annat Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Cell. Studien förklarar även hur mutationer i ägghöljets proteiner kan ligga bakom kvinnlig infertilitet och kan på sikt leda till nya preventivmedel.

En ny studie i Nature Communications ger oss insikter om de underliggande mekanismerna för bildandet av proteinklumpar vid Alzheimers sjukdom. Studien, ledd av forskare från Karolinska Institutet, kan bana väg för nya behandlingar av denna förödande neurodegenerativa sjukdom.

Proteinet p53 skyddar våra celler mot cancer och är därför ett intressant mål för cancerbehandling, men ett problem är att det snabbt bryts ner i cellen. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat ett annorlunda sätt att stabilisera proteinet och på så vis göra det mer potent. Genom att koppla en bit spindeltrådsprotein till p53 har de visat att de kan skapa ett mer stabilt protein med ökad förmåga att döda cancerceller. Studien publiceras i tidskriften Structure.

Ett team, under ledning av Karolinska Institutet, har kombinerat artificiell intelligens (AI) och strukturbiologi för att få insikter om två liknande protein som kan förhindra bakteriell infektion i urinvägarna respektive mag-tarmsystemet. Resultatet har nu publicerats i "Nature Structural & Molecular Biology".

En forskare vid Karolinska Institutet rapporterar att maskininlärning kan användas för att få insikter om molekylära händelser som ändrar formen på proteiner efter att de har skapats, vilket reglerar deras förmåga att interagera med varandra. Detta tyder på att artificiell intelligens (AI) i framtiden kan ge oss möjligheter att exakt simulera mycket komplexa biologiska scenarier in silico, samt utnyttja denna information för terapeutiska åtgärder.

Vi kan tillverka starkare spindeltråd än spindlarna själva. Det menar professorerna Jan Johansson (KI) och Anna Rising (KI och SLU).

Vi vill gratulera Luca Jovine, Juha Kere, Janne Johansson och Eckardt Treuter vid Institutionen för biovetenskap och näringslära, som fått anslag från Vetenskapsrådet inom kategorierna medicin och hälsa samt naturvetenskap och teknikvetenskap för åren 2020-2024.

Årets Sjöstrand-föreläsning hölls av professor Jennifer Doudna, främst känd för att ligga bakom CRISPR/Cas-9-verktyget tillsammans med professor Emanuelle Charpentier. Förutom själva föreläsningen medverkade Jennifer Doudna i flera evenemang under dagen där hon träffade forskare och studenter på SciLifeLab och Karolinska Institutet.
– Jag har läst om hennes arbete och trodde väl aldrig jag skulle få presentera mitt eget projekt för en sådan viktig pionjär, säger Mihaela Zabulica, KI-forskare.