Publicerad: 2021-03-03 12:33 | Uppdaterad: 2021-03-03 12:35

Nya resultat från FINGER-studien: Hur covid-19-pandemin har påverkat levnadsvanor och beteenden hos äldre personer med risk för demens

Hur har åtgärder som social distansering och karantän påverkar äldre personer under covid-19-pandemin? Ny forskning från professor Miia Kivipeltos grupp visar på några viktiga insikter – man fann flera negativa effekter, men samtidigt såg man att många levnadsvanor och beteenden i huvudsak inte förändrades under pandemins första våg, och att några till och med förbättrades.

Professor Miia Kivipelto. Foto: Erik Cronberg.

Studien undersökte en grupp finländska äldre personer med, eller med ökad risk för att utveckla kognitiv nedsättning (Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability - FINGER trial). En enkät skickades ut med post i juni 2020 till 859 FINGER-deltagare. I september 2020 hade 613 (71 %) svarat. Medelåldern på deltagarna var 78 år, 32 % levde ensamma och 80 % hade minst en kronisk åkomma. Majoriteten (tre fjärdedelar) antog ett visst mått av distansering under pandemins första månader. Ett antal förändringar rapporterades för levnadsvanor och hälsa relaterade till pandemin, till exempel:

  • 34 % rapporterade minskad fysisk aktivitet.
  • Flera personer hade mindre kontakt med vänner (55 %) och familj (31 %).
  • 21 % rapporterade mer känslor av ensamhet.
  • 15 % kände att deras minne hade försämrats under pandemin.
  • Äldre personer och de som levde ensamma var mer mottagliga för negativa förändringar.
  • Avbokningar för tandvård (43 %), hemtjänst (30 %) och rehabiliteringstjänster (53 %) var vanligt.

På den positiva sidan:

  • Många individer kunde använda digitala redskap för att hålla kontakt med familj och vänner.
  • En stor andel av personerna kunde upprätthålla hälsosamma kostvanor (där många ökade sin konsumtion av frukt och grönsaker) och självrapporterad hälsa och livskvalitet förblev i allmänhet stabil.

"Eftersom pandemin fortfarande pågår är det viktigt att identifiera faktorer som kan hjälpa äldre individer att upprätthålla hälsosamma levnadsvanor under nedstängning och karantän, och att följa upp dessa individer för att se hur de klarar av pandemins andra våg. Kan vi identifiera de individer som behöver mer stöd under pandemin, till exempel de som lever ensamma, och rikta interventioner för att stödja dem?" säger Miia Kivipelto, ansvarig forskare för FINGER-studien och vetenskapligt ansvarig för the World Wide FINGERS Network (WW-FINGERS). "Forskning om förändringar i riskfaktorer för levnadsvanor på grund av pandemin är viktigt, eftersom dessa riskfaktorer är relevanta för hjärnhälsa och för flera kroniska sjukdomar, och kan även ha betydelse för virusinfektioner", tillägger hon.

Dr. Francesca Mangialasche. Photo: Giampaolo Sauchella.

"Det blir intressant att jämföra våra resultat med de 30 länder som samarbetar inom nätverket WW-FINGERS. Vi använder oss av gemensam metodik för att utvärdera hur pandemin drabbar den äldre befolkningen i olika kulturella och ekonomiska miljöer inom initiativet för WW-FINGERS SARS-CoV-2", säger Med.dr. Francesca Mangialasche, som är vetenskaplig samordnare för initiativet.

WW-FINGERS-SARS-CoV-2 är kopplat till WHO Global forum on Neurology and COVID-19, där både Miia Kivipelto och Francesca Mangialasche deltar.

Kontakt

Francesca Mangialasche Lektor, biträdande