Ny avhandling om hur bröstcancer anpassar sig till behandling
Bröstcancerekotyper är olika typer av bröstcancer som definieras av tumörcellernas egenskaper, miljön runt tumören och kroppens immunsvar. Dessa faktorer visar hur patient, tumör och behandling samverkar och kan hjälpa till att skräddarsy behandling. Denna avhandling undersöker hur bröstcancertumörer utvecklas under förbehandling inför operation, så kallad neoadjuvant systemisk behandling (NAT).
Vi frågade Kang Wang, doktorand vid institutionen för onkologi-patologi om han kunde berätta lite mer om vad hans avhandling handlar om.
– Det primära målet med avhandlingen är att förstå varför vissa bröstcancrar svarar bra på behandling medan andra utvecklar resistens. Detta gjordes genom att studera tumörens genetiska sammansättning och proteinsammansättning, dess omgivande miljö och patientens immunsystem.
Med hjälp av avancerade multi-omics-analyser (inklusive genomik, transkriptomik och proteomik) på tumörvävnad och blodprover från två kliniska studier undersöktes de biologiska mekanismerna bakom behandlingsframgång och misslyckande.
Vilka är de viktigaste resultaten?
- Immunometabolism vid bröstcancer: Tumörer som undgår immunsystemet, så kallade ”kalla” tumörer, har ofta en överaktiv ämnesomsättning. Genom att blockera vissa metabola enzymer kan dessa ”kalla” tumörer göras synliga för immunceller och lättare att bekämpa.
- Ett enkelt blodprov: En ökning av aktiviteten hos enzymet tymidinkinas 1 (TK1) under cellgiftsbehandling visades förutsäga bättre långsiktig överlevnad.
- HER2 positiv bröstcancer: För bröstcancer som drivs av HER2-proteinet har vi identifierat tydliga biomarkörer som förutsäger hur patienter svarar på olika HER2 riktade behandlingar. Effektiviteten av det målinriktade läkemedlet T-DM1 beror på läkemedelsupptag och intracellulär transport i tumörcellerna, medan effekten av dubbel HER2-blockad styrs av HER2-proteinnivåer och relaterade genetiska signaler. Resistens mot T-DM1 verkar vara kopplad till genomisk instabilitet och en mikromiljö rik på typ II-immunitet, särskilt infiltration av mastceller.
- Immundynamik under NAT: En ökning av det immunrelaterade proteinet IL-33 i blodet under neoadjuvant systemisk behandling speglar fler tumörinfiltrerande lymfocyter (TILs), vilket ger en större chans till eliminering av tumören.
Hur kan den kunskapen bidra till att förbättra människors hälsa?
– Resultaten tar bröstcancervården ett steg närmare precisionsmedicin. De kan hjälpa läkare att välja den behandling som har störst chans att fungera för varje patient, och dessutom följa hur kroppen svarar på behandlingen i realtid genom blodprov. På så sätt kan man justera strategier tidigt. Fynden öppnar också upp för nya kombinationer av behandlingar, till exempel att kombinera läkemedel som bromsar cellernas ämnesomsättning med immunterapi för att göra resistenta tumörer mottagliga för immunsystemets angrepp.
Vilka är dina framtida ambitioner?
– Nästa steg inkluderar att kartlägga tumörens utveckling med nya metoder som visar var i vävnaden cancercellerna finns och hur de påverkar varandra, förstå om resistens mot behandling beror på redan befintliga resistenta celler eller nya anpassningar till följd av behandling, och utveckla skräddarsydda mRNA-vacciner för att eliminera kvarvarande cancerceller och förebygga återfall.
Doktorsavhandling
"Delineating the molecular landscape of breast cancer and response to neoadjuvant systemic treatment"
Disputation
Fredag 23 januari 2026 klockan 9:00 i A4:04 Jan Lindsten, Karolinska universitetssjukhuset, Solna