Publicerad: 2018-10-10 20:06 | Uppdaterad: 2018-10-18 08:37

Ny avhandling: Ökad förståelse för relationen mellan biomarkörer i hjärna (PET) och ryggmärgsvätska (CSF) hos patienter med Alzheimers sjukdom

Antoine Leuzy

Hallå där Antoine Leuzy, doktorand vid sektionen för klinisk geriatrik. Du ska disputera den 26 oktober med din avhandling "Dynamics of proteinopathies in Alzheimer’s disease as measured by PET and CSF biomarkers", vad handlar den om?

Huvudfokus för min avhandling är att få en ökad förståelse för hur mätningar av hjärnpatologi (så kallade biomarkörer) som är baserade på positronemissionstomografi (PET) och ryggmärgsvätska (CSF) relaterar till varandra hos patienter med Alzheimers sjukdom. Vi har också undersökt användbarheten av dessa mätningar från en klinisk synvinkel.

Vilka är de viktigaste resultaten?

Vi har sett att hos patienter med Alzheimers sjukdom är mätningarna i PET och CSF av de patologiska processerna (ansamling av amyloid och tau), ofta inte direkt utbytbara; vi fann också att vissa särskilda CSF-mätningar förbättrade överensstämmandet med mätningar med PET. Dessutom såg vi att sambandet mellan funktionella förändringar (blodflöde och glukosmetabolism i hjärnan), vilket tros orsakas av amyloid och tau-ansamlingen, möjligen varierar i olika skeden i sjukdomen. Slutligen har vi också visat att amyloid PET, den bildgivningsmetod där man mäter nivåerna av amyloid i hjärnan, har en betydande effekt på hanteringen av patienter som undersöks på minneskliniken på grund av kognitiva besvär.

Hur kan den kunskapen komma människor till nytta/bidra till att förbättra människors hälsa?

Då detta fält rör sig mer och mer mot biomarkörsdrivna tillvägagångssätt, är det avgörande att vi har en ordentlig förståelse för hur dessa biomarkörer relaterar till varann. De här måtten kan hjälpa oss att inte bara förstå Alzheimers sjukdom och relaterade åkommor bättre ur ett mekanistiskt perspektiv. De kan också hjälpa oss att finjustera sättet vi använder dem på både i det kliniska arbetet med patienter med kognitionsstörningar, och att hitta rätt patienter att inkludera i kliniska studier. Jag tror att den nya kunskap vi genererat som en del av denna avhandling utgör ett blygsamt med meningsfullt steg i den riktningen.

Vad ska du göra nu? Kommer du fortsätta att forska?

Ja; jag kommer att börja som postdoktor på Wallenberg Center för Molekylär och Translationell Medicin på Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet, i november. Mitt långsiktiga mål är dock att kombinera forskningen med medicin; att komma in på läkarprogrammen kommer att bli en tuff utmaning, men jag är inställd på att lyckas. Förhoppningsvis kommer jag inte att vara den enda 35-åringen!