Publicerad: 2021-05-18 18:00 | Uppdaterad: 2021-10-04 16:58

Ny avhandling berör utveckling och karakterisering av nervceller som tillhör det proprioceptiva systemet

Illustration till HaoHao Wus avhandling, skapad av Irene Pallucchi.
Illustration: Irene Pallucchi.

Hallå där Haohao Wu, doktorand vid institutionen för neurovetenskap, som kommer att försvara sin avhandling med titeln "The molecular basis of the development and diversity of proprioceptive neurons : a story of surviving and thriving" den 21 maj 2021. Kan du berätta lite mer?

Selfie i labbmiljö.
Haohao Wu.

Vad handlar din avhandling om?

– Min avhandling berör utveckling och karakterisering av nervceller som tillhör det proprioceptiva systemet. Dessa primärsensoriska nervceller används för att känna av kroppens läge och rörelser. I vårt dagliga liv är det absolut nödvändigt att detta system, tillsammans med andra sensoriska och motoriska nervceller, fungerar felfritt. Jag har studerat och karakteriserat olika proprioceptiva nervceller med hjälp av de allra senaste metoderna inom genteknik.

Och vilka är de viktigaste resultaten?

– Mina resultat kommer att förhoppningsvis att underlätta framtida forskning inom de sensoriska och motoriska områdena. Jag har hittat unika genetiska markörer för olika typer av proprioceptiva nervceller. Detta möjliggör att kartlägga de olika cellernas funktion och roll vid rörelse.

– Jag har också gjort överraskande fynd, nämligen att det finns fler typer av proprioceptiva nervceller än vad som tidigare var känt. I dessa celler sprider sig signalen med olika hastighet, de är specifika med avseende på typ av muskler som innerveras, och de har varierande dynamisk känslighet. Detta visar att det sensoriska systemet som kontrollerar våra kroppsrörelser är mer invecklat och sofistikerat än vad vi tidigare trott.

– Mina studier är utförda i möss, men det kan vara intressant att undersöka om en del observationer även är relevanta för människan. Ett exempel är att den relativa fördelningen av olika sorters proprioceptiva nervceller förändras efter fysisk träning. Sålunda kan vårt sensoriska system eventuellt ha förmågan att kunna anpassa sig till  träning.

Hur kan dessa rön bidra till att förbättra människors hälsa?

– Normalt tar det lång tid för rön inom grundforskningen att finna tillämpningar inom kliniken. Så jag kan bara spekulera om framtiden. Eftersom sammansättningen av proprioceptiva nervceller har visat sig vara plastisk även hos vuxna, finns det här en möjlighet till utveckling av nya behandlingsmetoder. Genom fysisk träning och/eller farmakologi kan skador eller åldersförändringar i det proprioceptiva systemet kanske förbättras.

Hur ser dina framtidsplaner ut?

– Från och med nästa termin kommer jag att vara postdoktor vid Sylvia Arbers världsberömda laboratorium i Basel, Schweiz. Min framtida forskning kommer att fortsätta i princip på samma tema, men nu med betoning på kontroll av det motoriska systemet och underliggande neuronala mekanismer. Jag kommer, med hjälp av genetiska och funktionella metoder, att leta efter grupper av nervceller i hjärnan som deltar i regleringen av våra rörelsemönster.