Misshandel vanligaste orsaken till traumatisk ryggmärgsskada i Sydafrika
Antalet personer som drabbas av en traumatisk ryggmärgsskada (TSCI) i Sydafrika är bland de högsta i världen. Vad som kanske står ut än mer är den vanligaste orsaken till skadorna – nämligen misshandel. I en ny avhandling av Conran Joseph, doktorand vid sektionen för fysioterapi, presenteras epidemiologi kring dessa skador i Sverige och i Sydafrika.
Disputation den 20 maj, läs mer här.
Vad handlar din avhandling om?
Min avhandling handlar om epidemiologin kring traumatiska ryggmärgsskador (orsakade av yttre våld), det vill säga hur många människor som drabbas av skadorna per år och vad som är orsaken till skadan. Jag har undersökt detta i två kontexter – Kapstaden i Sydafrika respektive Stockholm i Sverige.
Av flera anledningar är det mycket viktigt att förhindra det förödande hälsotillstånd som dessa skador innebär. En TSCI leder till en mycket omfattande förändring i livet för de som drabbas, eftersom skadan i hög grad påverkar deras hälsa och funktion. Sett ur ett samhällsperspektiv så är dessa skador också mycket resurskrävande.
Syftet med avhandlingen var att undersöka hur många människor som har drabbats av en TSCI under ett år (i Kapstaden respektive i Stockholm), hur skadorna uppstår samt att identifiera vem som löper störst risk att drabbas. Ytterligare ett syfte var att undersöka om personer med TSCI har fått sina behov tillgodosedda, främst vad gäller rehabilitering.
Vilka är de viktigaste resultaten?
Vi fann att antalet personer som hade drabbats av en TSCI i Sydafrika var bland de högsta i världen, medan antalet skador i Sverige stämde väl överens med statistik från andra västeuropeiska länder.
Ett resultat som verkligen stack ut var att misshandel var den vanligaste orsaken till traumatisk ryggmärgsskada i Sydafrika. I Sverige berodde de flesta skadorna på fall.
Resultatet visar också att behovet finns av så kallade utfallsmått som återspeglar och gör det möjligt att mäta de relevanta aspekterna av funktionalitet hos en drabbad person. Även fast detta brister i Sydafrika fann vi att kronisk överlevande, det vill säga människor som lever med en TSCI under mer än tre år, kunde vara delaktiga i hemmet och i sina samhällen. Det trots att de drabbade även möter många andra svårigheter (förlamning, hinder i samhället, myndigheter som inte är särskilt lyhörda m.m.) när de försöker återuppta vardagliga aktiviteter som de utförde innan skadan.
Hur kan denna nya kunskap bidra till att förbättra människors hälsa?
Epidemiologiska studier som definierar "vad", "vem", "var", "när" och "hur" kan hjälpa till med planeringen av så kallad primärprevention, med syfte att förebygga dessa ryggmärgsskador i Sydafrika och Sverige. Dessutom kan informationen utgöra underlag i arbetet med att fördela de rehabiliteringstjänster och resurser som krävs för att optimera funktionalitet, hälsa och välbefinnande hos drabbade personer när skador inträffar i de två länderna.
Det är också viktigt att förstå upplevelsen av att leva med en ryggmärgsskada i ett låginkomstland. Genom att undersöka de åtgärder som används för att planera rehabilitering vet vi nu att det är nödvändigt att ta fram standardmått och utveckla instrument som mer exakt mäter relevanta aspekter efter en skada av detta slag.
Vi vet också att delaktighet i vardagen – ett av de viktigaste målen för hälso- och sjukvårdssystemen – är möjlig även i kontexter där det finns mindre resurser, men att negativa mellanliggande svårigheter tycks påverka spektrumet av delaktighet. Den informationen kan användas för att utveckla personliga och kontextspecifika rehabiliteringstjänster, och därmed förbättra den allmänna hälsan och välbefinnandet efter en traumatisk ryggmärgsskada.
Vad ska du göra nu? Kommer du fortsätta att forska?
Jag ser min forskarutbildning som början på en underbar resa av vetenskaplig forskning och upptäckter, och jag kommer att behålla ”individen” i centrum för min nyfikenhet och mina frågeställningar – när allt kommer omkring forskar vi för att skapa ett samhälle som är lyhört och rättvist. Min plan är att stanna kvar i den akademiska världen för en mycket lång tid och fortsätta den forskning jag har börjat om Sydafrika och Sverige.
Avhandlingen
Traumatic spinal cord injury in South Africa and Sweden : epidemiologic features and functioning
Kontakt
