Länk mellan nordisk diet och minskad risk för hjärtkärlsjukdom ifrågasätts

En ny studie som letts från Karolinska Institutet visar att även om enskilda komponenter i så kallad nordisk diet tidigare har kunnat länkas till positiva effekter på bland annat hjärtkärlhälsa så finns inga bevis för att denna typ av kosthållning skulle ha betydelse för förekomst av hjärtkärlsjukdom på befolkningsnivå. Studien bygger på information om över 40 000 svenska kvinnor och publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Internal Medicine.

Hjärtkärlsjukdom, så som hjärtattack och stroke, är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen, och det har länge varit känt att kostfaktorer har haft en viktig betydelse för den kardiovaskulära hälsan. Tidigare forskning har visat att en så kallad nordisk diet – innehållande fullkornsbröd, havre, frukt (äpplen/päron), grönsaker (rotsaker och kål) och fisk – har positiva effekter på korttidsmarkörer för kardiovaskulär hälsa, till exempel lägre blodtryck och viktminskning. Flera studier har också kunnat länka enskilda komponenter av nordisk diet till minskad risk för kardiovaskulär sjukdom. Den nu aktuella studien är dock första gången som forskare undersöker de sammantagna långtidseffekterna av en hälsosam nordisk diet kopplat till förekomst och utveckling av hjärtkärlsjukdom på befolkningsnivå.

Studien bygger på enkätsvar om matintag från 43 310 medelålders kvinnor i Sverige åren 1991-1992. Uppföljande information om hjärtkärlsjukdom över en 20-årsperiod fram till slutet av 2012 hämtades från svenska hälso- och sjukvårdsregister. Under uppföljningsperioden utvecklade närmare 20 procent av kvinnorna någon form av hjärtkärlsjukdom. Men trots tidigare forskningsresultat, kunde forskarna alltså inte hitta någon statistisk koppling mellan kardiovaskulär sjukdom, varken övergripande eller för specifika hjärtkärlsjukdomar, och hälsosam nordisk diet på befolkningsnivå.

– En förklaring till den här skillnaden kan vara att tidigare studier som visat effekt av hälsosam nordisk diet var så kallade interventionsstudier, vilket betyder att deltagarna valts ut med tanke på hög risk att utveckla hjärtkärlsjukdom och att de också hade en hög följsamhetsnivå till den aktuella kosten. I vår studie tittar vi istället på en grupp över lag friska kvinnor, där man kan vänta sig en lägre nivå av följsamhet till den nordiska dieten, säger Nina Roswall, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet och studiens förstaförfattare.

Alkoholkonsumtion och rökning

Ett annat mål med studien var att se om den eventuella kopplingen mellan hälsosam nordisk diet och hjärtkärlsjukdom påverkas av faktorer som ålder, vikt, alkoholkonsumtion och rökning. Resultatet visar att vare sig alkoholintag, vikt (mätt med BMI) eller ålder tycks ha någon betydelse i sammanhanget.

– Men vi kunde faktiskt notera en positiv effekt av den här dieten bland tidigare rökare. Detta kan dock bero på det faktum att personer som slutar röka också brukar införa förändringar i sin kosthållning och över huvud taget försöker leva mer hälsosamt. Det är också viktigt att understryka att ytterligare forskning behövs för att säkerställa våra resultat, säger Elisabete Weiderpass, professor och forskningsledare.

Utöver forskare från Karolinska Institutet har forskare från Danmark, Norge, Finland, USA och Nya Zeeland deltagit arbetet med studien. Forskningen har finansierats med anslag från Vetenskapsrådet.

Publikation

No association between adherence to the healthy Nordic food index and cardiovascular disease among Swedish women – a cohort study
Roswall Nina, Sandin Sven, Scragg Robert, Löf Marie, Skeie Guri, Olsen Anja, Adami Hans-Olov, Weiderpass Elisabete
Journal of Internal Medicine, online first 19 May 2015, doi: 10.1111/joim.12378