KI har lämnat sitt inspel till forskningspropositionen
I oktober lämnade Karolinska Institutet över sitt inspel till regeringens forsknings- och innovationspolitiska proposition som kommer att presenteras i slutet av 2024. KI lyfter vikten av grundforskning och fri konkurrens om forskningsmedel samt satsningar på utbildning i form av ökad ersättning per student och fler utbildningsplatser. KI föreslår även ett nationellt forskningsprogram för life science där forskning och den tekniska utvecklingen är central.
I regeringens inbjudan till universitet och högskolor skriver utbildningsminister Mats Persson att fokus för propositionen kommer att vara excellens, internationalisering och innovation. Detta går i linje med regeringsförklaringen 2022 där statsminister Ulf Kristersson betonade att utbildning och forskning av hög kvalitet är avgörande för Sveriges välstånd.
– Som jag tolkar regeringen, så är vi eniga i synen på Sverige som ett land med potential att ytterligare stärka sin position som en världsledande forskningsnation. I synnerhet inom medicin, hälsa och life science, säger KI:s rektor Annika Östman Wernerson.
– En framgångsfaktor har varit – och är – det tillförlitliga system för konkurrensutsättning av forskningsmedel från forskningsfinansiärerna som har byggts upp. Det garanterar hög vetenskaplig kvalitet, och så vill vi ha det även i fortsättningen, säger hon.
Grundforskningen tas särskilt upp i KI:s inspel som en förutsättning för att möjliggöra vetenskapliga genombrott, en investering som i ett senare skede kan bidra till att möta samhällsutmaningar och vara till nytta för samhället. Ett exempel på grundforskning som blev till stor nytta för mänskligheten är mRNA-forskningen, som möjliggjorde den snabba framtagningen av covid19-vaccin och som belönades med årets Nobelpris i fysiologi eller medicin.
Life science, gränssnittet mellan medicinsk forskning, nya tekniker och hälso- och sjukvård, tar nu stora kliv framåt. KI:s inspel lyfter därför upp behovet av nationell kraftsamling inom nya medicinska tekniker som kan introduceras i hälso- och sjukvården för skräddarsydda individuella behandlingar. Forskning, utveckling och implementering är under snabb utveckling inom områden som precisionsmedicin, ATMP, AI, datadriven forskning och kvantumsensorik- och kvantuminformation.
– Vi menar att en nationell kraftsamling kring forskning och teknikutveckling är nödvändig om Sverige ska kunna bli en stark spelare i ett snabbt växande fält, och för att kunna konkurrera internationellt om forskningsmedel, talanger och möjligheter att skapa en mer jämlik och individanpassad hälso- och sjukvård, säger Annika Östman Wernerson.
På området internationell finansiering poängteras att universitetens möjligheter att delta i EU:s ramprogram och forskares incitament att söka EU-medel behöver stärkas. Regeringen skulle till exempel kunna skapa ett bonussystem där beviljade EU-ansökningar erhåller ett bidrag för att täcka indirekta och andra kostnader. KI föreslår också en nationell samordning för kunskapsstöd och vägledning kring hur lärosäten ska förhålla sig till säkerhetsmässigt känsliga aspekter i internationella samarbeten och när lärosäten tar emot internationella studenter och forskare.
– Vi blev besvikna över regeringens beslut i somras att stoppa Vetenskapsrådets finansiering av utvecklingsforskning som finansierats genom biståndsbudgeten. Forskare inom sektorn har protesterat offentligt och även jag är kritisk till hanteringen, säger Annika Östman Wernerson.
KI föreslår att regeringen med nya medel och ett förnyat uppdrag till Vetenskapsrådet gör en nystart med öppna, breda utlysningar, utan de ramvillkor som biståndsmedlen tidigare har krävt.