Karolinska Institutet tar sitt historiska arv på största allvar
KOMMENTAR: Att göra upp med sin historia är viktigt och därför har Karolinska Institutet (KI) tagit flera initiativ och genomfört en rad olika åtgärder, inte minst för att belysa de mörka kapitlen i vår historia. Det är angelägna frågor som även förmedlas i en artikel i DN den 18 juli (E-DN 17 juli). Karolinska Institutets över 200 år långa historia rymmer aspekter som med dagens synsätt är oetiska, ovetenskapliga, eller präglade av en hierarkisk och i vissa fall rasistisk syn på människor.
Det här är synsätt som är helt oacceptabla i dag.
Skeenden i historien som i nutidens ljus ter sig tveksamma eller direkt förkastliga ska lyftas fram. I KI:s strategi 2030 betonas KI:s roll och ansvar när det gäller alla människors lika värde och frågor som rör etik och historia. Utifrån strategin har vi etablerat ett etikråd och en särskild arbetsgrupp för att göra en genomlysning av KI:s historiska arv ur ett etiskt perspektiv. I arbetsgruppen ingår personer med olika kompetenser från både KI och oberoende externa personer. Alla personnamn som har använts till vägar, salar och byggnader på KI:s campus genomlyses i denna process.
Men det är inte så enkelt som att lösningen är att omedelbart införa nya regler eller att verkställa genom att radera, gömma och glömma. Vi kan inte försona oss med vår historia genom att radera de delar vi inte är stolta över. Vi måste därför föra en mycket noggrann, reflekterande och öppen diskussion först, även om det innebär att processen tar tid.
Vi har ansvar för det vi lämnar över till framtida generationer och det måste vara ett ärligt arv, även om det gör ont. Vi har tagit bort porträttbysterna av Anders och Gustaf Retzius. Inte för att destruera dem, men för att de ska kunna sättas in i kontexter där vi kan reflektera kritiskt kring rasforskning och andra mörka delar av vår historia.
KI arbetar också sedan 2015 för att genomlysa 1800-talets rasforskning och de anatomiska samlingarna, och för att möjliggöra återlämningar av mänskliga kvarlevor inom ramen för internationella överenskommelser och etiska regler. Fem återlämningar till urfolk har genomförts de senaste åren (Franska Polynesien 2016, Nordamerika 2017 och 2018, Nya Zeeland 2017 och Australien 2018). Ytterligare en repatriering till USA är beslutad, men har fått skjutas upp på grund av pandemin.
Syftet är att bidra till en försoningsprocess för urfolk som genom kolonialisering blivit förtryckta minoriteter i sina egna länder. Frågor om återlämning är komplicerade och vi för diskussioner med myndigheter i flera länder, däribland Finland, för att kunna garantera etiska och rättssäkra processer.
Karolinska Institutet tar sitt historiska arv på största allvar. Vi får inte, och ska inte, tysta eller sopa vår historia under mattan. Tvärtom ska vi stödja och hålla liv i den kritiska debatt kring KI:s anatomiska samling och fel som har begåtts under historien. KI:s ambition är att kritiskt gå igenom och öppet redovisa universitetets historia och att till hösten fatta beslut utifrån arbetsgruppens rapport och förslag. En konsekvens av detta arbete kan bli att vissa namn tas bort, och sådana beslut måste vila på en ordentlig genomlysning.