Ingen ökad risk för magsäckscancer vid långvarig medicinering mot halsbränna
Långtidsanvändning av läkemedel mot halsbränna och sura uppstötningar, så kallade protonpumpshämmare, verkar inte öka risken för magsäckscancer, enligt en ny studie publicerad i The BMJ. Resultaten bygger på omfattande nordiska hälsodata och kan ge trygghet för patienter som behöver behandlingen under lång tid, enligt forskare vid Karolinska Institutet.
Att protonpumpshämmare skulle kunna orsaka magsäckscancer har diskuterats sedan 1980-talet. Sammantaget har studier visat en fördubblad risk, men studierna har haft metodologiska brister. För att undersöka sambandet med hänsyn tagen till ett flertal möjliga felkällor i tidigare litteratur på området har forskare analyserat registerdata från fem nordiska länder – Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige – under en period på upp till 26 år.
Studien omfattade 17 232 personer med magsäckscancer och jämförde dem med över 172 000 kontrollpersoner matchade på ålder, kön, årtal och land. Forskarna undersökte användning av protonpumpshämmare och en annan typ av syrahämmande läkemedel, histamin-2-receptorblockerare. För att undvika metodfel exkluderades läkemedelsanvändning det sista året före diagnos samt patienter som hade cancer i översta delen av magsäcken där halsbränna är en riskfaktor.
Resultaten justerades också för faktorer som Helicobacter pylori-infektion, magsår, rökning, alkoholrelaterade sjukdomar, obesitas, diabetes och vissa mediciner. Efter dessa åtgärder fann forskarna inget samband mellan långtidsanvändning av dessa läkemedel och risk för magsäckscancer.
– Våra resultat talar emot hypotesen att protonpumpshämmare orsakar magsäckscancer, säger den ansvarige forskaren bakom studien, professor Jesper Lagergren vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet. Han fortsätter:
– Det här kan ge trygghet för patienter som behöver behandlingen under lång tid och är viktigt för kliniska beslut.
Forskarna betonar att studien är observationsbaserad, vilket innebär att man inte kan dra säkra slutsatser om orsak och verkan. Det går heller inte att helt utesluta att störfaktorer som inte kunnat justeras för påverkat resultaten. Men studiens upplägg möjliggör mer tillförlitliga resultat än tidigare forskning.
Studien finansierades av Cancerfonden, Nordiska Cancerunionen, Vetenskapsrådet, Radiumhemmets Forskningsfonder samt Region Stockholm och Karolinska Institutet (ALF). Forskarna rapporterar inga intressekonflikter.
Publikation
”Long-term use of proton pump inhibitors and risk of stomach cancer: population-based case-control study in the five Nordic countries”, Onyinyechi Duru, Giola Santoni, Dag Holmberg, Helgi Birgisson, Joonas H. Kauppila, My von Euler-Chelpin, Eivind Ness-Jensen, Jesper Lagergren, The BMJ, online 21 januari 2025, doi: 10.1136/bmj-2025-086384