Ingen ökad risk för akut leukemi hos nära släktingar
Föräldrar, syskon och barn till patienter med den vanligaste formen av akut leukemi löper inte ökad risk att själva insjukna i sjukdomen, vilket man tidigare trott. Det visar ny forskning från Karolinska Institutet.
Den vanligaste formen av akut leukemi, akut myeloisk leukemi (AML) drabbar cirka 400 personer i Sverige varje år. Precis som för andra leukemiformer är orsakerna till AML i de flesta fall okända. Troligtvis samverkar både ärftliga faktorer och miljöfaktorer vid uppkomsten av sjukdomen. Enligt tidigare studier löper förstagradssläktingar, det vill säga föräldrar, syskon och barn, till patienter med AML tre gånger högre risk än andra att drabbas av sjukdomen.
Nu visar en studie gjord av forskare vid Karolinska Institutet och amerikanska National Institutes of Health (NIH) att detta inte stämmer. Forskarna har studerat drygt 20 000 förstagradssläktingar till AML-patienter och jämfört resultaten med en kontrollgrupp med över 90 000 personer. Ingen ökad risk för vare sig AML eller andra blodtumörsjukdomar sågs hos släktingarna med ett undantag för polycytemia vera, ett tillstånd med ökad bildning av röda blodkroppar.
– Våra resultat visar att nära anhöriga till AML patienter kan känna sig trygga i det faktum att de inte löper en ökad risk att insjukna i AML, säger Magnus Björkholm, professor vid Institutionen för medicin, Solna vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Forskargruppen har även studerat anhöriga till patienter med myelodysplastiskt syndrom, MDS, som kan vara ett förstadium till leukemi. Inte heller här sågs någon riskökning för blodtumörsjukdomar hos förstagradssläktingar.
– Vi bedömer att avsaknaden av en familjär överrisk vid såväl AML som vid MDS står i stark kontrast till andra blodtumörsjukdomar där det ofta finns ett starkt familjärt samband, säger Magnus Björkholm.
Publikation
Familial aggregation of acute myeloid leukemia and myelodysplastic syndromes.
J. Clin. Oncol. 2012 Jan;30(2):179-83