Publicerad: 2023-12-19 10:03 | Uppdaterad: 2024-01-09 08:49

Implementerar vi lärdomarna från de kliniska prövningarna som gjordes I Sverige under covid-19 pandemin?

Man står framför skärm med åskådare vända mot honom
Keynote tal av professor Jens D Lundgren på symposium om kliniska prövningar av covid-19 behandling Foto: Caroline de Groot

Vilka var framgångarna och utmaningarna med de kliniska prövningarna av covid-19-behandling som gjordes under pandemin i Sverige? Vad har vi lärt oss för att vara bättre förberedda på framtida hälsokriser? Det var frågor som ställdes vid ett symposium och rundabordssamtal som anordnades av Centrum för hälsokriser vid KI den 14 december.

Att identifiera både utmaningar och framgångsfaktorer är viktigt för att lära sig av tidigare hälsokriser. Dessutom är det lika viktigt att inte bara analysera, utan också driva på och genomföra de förändringar som behövs för att vara bättre förberedd inför nästa hälsokris. Därför bjöd Centrum för hälsokriser, i samarbete med Lunds universitet, Örebro universitet och Göteborgs universitet, in forskare, kliniskt verksamma och andra intressenter för att dela med sig av och diskutera erfarenheter på ett öppet symposium i Biomedicum den 14 december. 

Symposium med presentationer och frågor 

På symposiet presenterade åtta forskare och PI:s från olika svenska universitetssjukhus de stora multicenterbehandlingsstudier som de hade genomfört mitt under pandemin. De berättade även om utmaningar som de hade stött på och framgångar som de hade haft. Tack vare huvudtalaren, professor Jens Lundgren från Centre of Excellence for Health, Immunity and Infections (CHIP) i Köpenhamn, inkluderades även värdefulla lärdomar och erfarenheter från Danmark. 

Rundabordssamtal fördjupa diskussionen 

Det öppna symposiet på förmiddagen följdes av ett rundabordssamtal för inbjudna, bland annat med presentatörerna från förmiddagens symposium, men även politiker och representanter från Vetenskapsrådet, Etikprövningsmyndigheten, Läkemedelsverket. Syftet var att fördjupa diskussionen utifrån de framgångar och utmaningar som hade presenterats under förmiddagen och att ställa den övergripande frågan: för att kunna kartlägga nästa steg - vad behöver förändras och hur kan vi driva den förändringen? 

Att dela med sig och diskutera är ett värdefullt sätt att lära sig 

Helena Hervius Askling, docent i infektionssjukdomar och expertkoordinator inom infektionssjukdomar och vaccinberedskap vid Centrum för hälsokriser, höll idagen och var mycket nöjd med resultatet.

- Det är viktigt att titta på vad som fungerade bra, och hur man kan bygga vidare på det, lika mycket som att granska vad som inte fungerade bra. Min övertygelse är att det som fungerar i den dagliga hälso- och sjukvårdsforskningen och tillvägagångsättet också är det som fungerar i en hälsokris. Därför måste vi fortsätta diskutera och stärka våra nätverk nu, så att vi kan använda dem igen när nästa kris slår till. Sverige är ett land med avancerad, tillgänglig sjukvård som bör kunna bidra bättre till viktiga kliniska behandlingsstudier, både nationella och internationella, i en hälsokris. Kliniska behandlingsstudier behövs för att avgöra vilken som är den bästa tillgängliga behandlingen och kunna införa denna jämlikt bland patientgrupper som drabbas på olika sätt, säger Helena.

Centrum för hälsokriser kommer att sammanställa resultaten från symposiet och rundabordssamtalet och hjälpa till att underlätta nästa steg i uppföljningen av vissa frågor som togs upp, till exempel att förbättra nationell samverkan och prioritering samt snabbare tillgång till statistik och data. Centrumet kommer också att övervaka EU:s arbete med dessa frågor.