Publicerad: 2025-12-17 10:16 | Uppdaterad: 2025-12-17 10:21

Blir skoldagen bättre med senare start?

Theresa Lemke samlar in data från en studie där skolor provat att anpassa sig efter tonåringars inre sovklocka – och starta morgonens lektioner lite senare.

Forskaren Theresa Lemke håller i en klocka som visar 9.00.
Forskningen pekar mot att klockan nio är en bra tid att börja skoldagen. Foto: Fredrik Persson

Text: Catarina Thepper, först publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 4 2025

Vad är problemet med att skoldagen börjar tidigt?

– När vi är mellan 13 och 18 år sker en biologisk förskjutning i vårt sömnmönster. Därför blir tonåringar trötta senare på kvällen och piggnar till senare på morgonen, vilket gör det svårare för dem att få ihop de 8–10 timmars sömn som de behöver om de måste gå upp tidigt. Förändringen är inte permanent. Det tidigare sömnmönstret återkommer som ung vuxen, säger Theresa Lemke, forskare vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP), Karolinska Institutet.

Hur påverkas skolungdomar av sömnbrist?

– Jag har varit särskilt intresserad av att studera hur sömn påverkar den psykiska hälsan. I en tidigare studie som vi gjorde bland ungdomar i Stockholm visade det sig att elever som sover mindre har högre risk att drabbas av depressiva symtom. De har också en högre risk att få självmordstankar.

– Otillräcklig sömn påverkar regleringen av känslor, vilket i sin tur skulle kunna påverka klassrumsmiljön och risken för konflikter i skolan. Sömn är också väldigt viktigt för koncentration­en och inlärningen. Det här är sådant vi vill undersöka i den kommande studien.

När ska skolan börja, optimalt?

– Baserat på vad vi vet i dag skulle jag säga att det är en bra idé att högstadieelever börjar skoldagen klockan nio. Samtidigt får man vara lite försiktig, för forskningen kommer från länder där skoldagen planeras på ett annat sätt, med skolbussar i USA, till exempel. Därför gör vi pilotstudien i några svenska skolor nu och utvärderar effekterna.

Vad säger skolor och elever om senare skolstart?

– Vi har genomfört intervjuer både med elever och rektorer på svenska skolor. Rektorerna håller med om att bristande sömn hos unga är ett problem, men tror att skärmtid, sociala medier och föräldrars ansvar är orsakerna, snarare än de naturliga förändringarna i tonåringars sömnrytm. Tonåringar ser oftast positivt på en senarelagd skoldag, men känner viss oro för att det kan gå ut över fritidsaktiviteter.

Vad kan effekterna av en senare skolstart bli?

– En vanlig fråga är om inte senare skolstart bara leder till att ungdomar lägger sig senare, men tidigare forskning har visat att det faktiskt finns en vinst. En timmes senare skolstart leder dock inte nödvändigtvis till en timme mer sömn, utan i snitt en halvtimme. Det kan låta lite, men när det gäller till exempel risken för depression vet vi att en halvtimmes sömn sänker risken med tio procent.

Vad krävs för att senare skolstartstider ska införas i Sverige, tror du?

– Rektorer, som är de som beslutar om senare skolstart, uppger ofta att de vill arbeta evidensbaserat med elevhälsa, men behöver vetenskapligt stöd för att kunna visa att en sen skolstart verkligen gör någon skillnad. Så jag tror att de studier som vi genomför just nu kan påverka.

Mer läsning