Han vill MAXA nyttan med AI

Text: Cecilia Odlind för Medicinsk Vetenskap nr 1, 2024.

När jag frågar Max Gordon om han har ett motto så vet han ungefär. Men han har svårt att formulera det slagkraftigt och jag är inte till någon vidare hjälp. 

- Jag kollar vad ChatGTP tycker, säger han och knattrar in en fråga. 

Svaret kommer snabbt: ”Kvalitet över kvantitet”. 

- Hur skulle jag överlevt utan ChatGTP, skrattar Max Gordon och säger att han använder tjänsten ”hur mycket som helst”.  

I oktober 2023 blev han utsedd till Årets AI-svensk, ett pris som delas ut av bransch- och arbetsgivarorganisationen TechSverige till en person som bidragit till utvecklingen och synliggörandet av svensk AI. Programmering lärde han sig på Forsmarks gymnasium och redan för tio år sedan startade han i samarbete med KTH ett projekt för att kunna använda AI som hjälp för att analysera röntgenbilder.  Men det gick lite trögt. 

- Vi fick rådet att leta efter andra lösningar. Men jag är ganska envis och vi lyckades till slut ta fram algoritmer som klarade att i över 9 av 10 fall korrekt identifiera frakturer, artroser och andra vanliga utfall, säger Max Gordon. 

Än så länge har han inte riktigt fått in AI i vardagen, i varje fall inte inom ortopedin. Men det är lite ”proppen ur” nu och forskare inom de flesta områden är intresserade av att använda AI i sin forskning. Max Gordon och hans kollegor har fullt upp. Under 2023 startade de Clinical Artificial Intelligence Laboratory, ett AI-lab där forskare ska kunna utveckla kliniska AI-drivna applikationer.  

- Många har hört av sig, och vi har redan att antal projekt i gång, bland annat i samarbete med forskare i Umeå, Göteborg och Skåne, berättar han.  

Det handlar till exempel om att kunna förebygga sjukdom. Max Gordon nämner ett projekt inom hjärtmedicin där forskare i Österrike utvecklat en AI som kan använda de data som redan finns om patienter som vårdas för icke hjärtrelaterade åkommor. Genom att analysera befintliga data kan AI:n upptäcka och varna patienter om de har en hög risk för en hjärt-kärlhändelse de kommande fem åren. De uppmanas då att söka vård för att förebygga hjärtinfarkt och andra åkommor.  

- Vi testar nu hur detta kan användas i Sverige och flera andra europeiska länder. Återigen, detta är ju information som redan finns och AI kan hjälpa oss att använda den på bästa möjliga sätt, säger Max Gordon.   

AI-forskning inom flera områden

Ett annat exempel handlar om gynekologisk cancer. Forskare vid Karolinska Institutet som även är verksamma vid Södersjukhuset har tagit fram en algoritm som upptäcker livmoderhalscancer på ultraljudsbilder. Det är alltså inte bara ortopedi som intresserar Max Gordon numera. 

- Vi startar projekt inom många olika discipliner. Det gemensamma är att AI kan användas för att besvara forskningsfrågorna och att vi ser en väg till implementering, säger Max Gordon.  

Längst har man kommit med att ta hjälp av AI för att tolka bilder. Men även språkmodellerna, som slagit igenom brett under 2023, kan komma att påverka vården. 

- Vi håller i en svensk studie på att undersöka hur man kan använda ChatGTP och liknande tjänster för att sammanfatta journalanteckningar, det kan effektivisera vården, säger Max Gordon.  

Max Gordon brinner för att få ut evidensbaserad forskning i vården. Det är vården generellt ganska dålig på, menar han och nämner en australiensisk studie som visade att endast hälften av de kunskaper som finns om ortopediska ingrepp faktiskt användes i kliniken.  

- Som läkare är det vårt ansvar att hålla oss uppdaterade med den senaste forskningen och integrera den i vården. Men det är en krävande uppgift eftersom det görs väldigt mycket forskning. Att inte tillämpa evidensbaserade metoder kan dock leda till onödiga kostnader för samhället och risker för patienterna, säger han. 

Lösningen heter även här AI.  

- Till den här typen av uppgifter är AI perfekt, säger Max Gordon. 

AI mycket snabbare

Han förutspår till exempel att den kommer kunna hjälpa oss med att göra metaanalyser, där många mindre studier slås samman och analyseras tillsammans för att man ska kunna dra mer robusta slutsatser. Det har varit ett tidskrävande arbete hitintills och när metaanalysen väl publicerats så har det ofta tillkommit nya studier. 

- Men AI gör det otroligt mycket snabbare än vi så att modellen hela tiden kan vara uppdaterad med de senaste studierna. Det här tror jag kommer att explodera de kommande åren och ge stora effekter på bland annat möjligheterna att implementera nya resultat i klinisk verksamhet, säger Max Gordon.  

Idag kan nog alla, oavsett om man är DNA-forskare eller kliniker, se att det finns stor potential för AI:s användning inom medicinsk forskning. Men AI:n är inte självgående, den påverkas av vad vi matar den med. 

- ”Du är vad du äter”. Inom AI handlar det ofta om att ta fram och testa nya algoritmer. Men det påverkar sällan utfallet, det som är viktigt är vilken data vi matar in. Om den data vi utgår ifrån är bristfällig blir det svårt för AI att lära sig. Så en viktig slutsats har varit att det är viktigt att samla kompletta och strukturerade data. Och det gäller ju egentligen all forskning, säger Max Gordon.  

Han ger ett exempel: Om man tar hudfotografier i två olika miljöer som skiljer sig mycket med avseende på ljuset, då gäller det att se upp så att AI verkligen upptäcker det vi letar efter och inte i stället detekterar skillnaden i ljus.