Gen bakom ohälsosam fettväv hos människa hittad
Forskare vid Karolinska Institutet har för första gången identifierat en gen som framkallar ohälsosam fettväv hos människa. Fynden, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism, tyder på att genen kan vara en riskfaktor för utveckling av minskad insulinkänslighet och därmed typ 2-diabetes.
Fettväven i våra kroppar kan bli större på två sätt: genom att fettcellerna växer i storlek och/eller genom att de blir fler till antalet. Det är välkänt sedan tidigare att individer med få men stora fettceller, så kallad hypertrofi, löper ökad risk att utveckla typ 2-diabetes.
I den aktuella studien identifierade forskarna en gen, EBF1, som enligt de nya fynden styr utvecklingen av den ohälsosamma fettväven. Genen kodar för ett protein som styr uttrycket av andra gener, en så kallad transkriptionsfaktor, och reglerar nybildningen av fettceller och även fettcellernas funktion. Forskarna jämförde fettväven från individer med små respektive stora fettceller och fann att EBF1 hade en stark koppling till hypertrofi. Individer med stora fettceller hade väsentligt lägre nivåer av EBF1 i fettväven, hade förändrad fettnedbrytning i fettcellerna samt var insulinresistenta. Nedsatt insulinkänslighet, det vill säga att cellerna inte reagerar normalt på hormonet insulin som utsöndras när blodsockret stiger efter en måltid, är en viktig faktor bakom den ökade diabetesrisken hos individer med hypertrof fettvävnad. Insulinresistens leder till förhöjda nivåer av glukos och fettsyror i blodet.
Samarbete med Yale
Forskarna undersökte också genens funktion i möss. I samarbete med en forskargrupp på Yale School of Medicine i USA, ledd av professor Mark C Horowitz, studerades möss som hade brist på Ebf1-genen, musvarianten av den mänskliga EBF1-genen. Det visade sig att mössen utvecklade hypertrof fettväv med stora celler och förhöjd fettmobilisering. När djuren fick äta högfettsdiet blev de även insulinresistenta.
– Resultaten innebär ett stort framsteg i förståelsen för hur fettväv kan ge upphov till sjukdom. Vi har för första gången hos människa kunnat identifiera en gen som framkallar ohälsosam fettväv (hypertrofi). Om man kan hitta läkemedel som förhöjer EBF1-aktiviteten i fettet kan man tänka sig nya behandlingsmetoder mot typ 2-diabetes riktade direkt mot fettväven, säger professor Peter Arner, som tillsammans med Hui Gao, Niklas Mejhert och Mikael Rydén är ansvarig för forskningen som bedrivits vid Karolinska Institutet.
Forskningen som gjorts vid Karolinska Institutet har genomförts vid institutionen för biovetenskaper och näringslära samt institutionen för medicin och finansierats med anslag från Vetenskapsrådet, Novo Nordisk Fonden, European Association on the Study of Diabetes tillsammans med Eli-Lilly, Diabetesfonden, Diabetes Wellness Fund, Karolinska Institutets strategiska forskningsprogram för diabetes, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Jonassondonationen.
Publikation
Early B Cell Factor 1 Regulates Adipocyte Morphology and Lipolysis in White Adipose Tissue
Hui Gao, Niklas Mejhert, Jackie A. Fretz, Erik Arner, Silvia Lorente-Cebrián, Anna Ehrlund, Karin Dahlman-Wright, Xiaowei Gong, Staffan Strömblad, Iyadh Douagi, Jurga Laurencikiene, Ingrid Dahlman, Carsten O. Daub, Mikael Rydén, Mark C. Horowitz, and Peter Arner
Cell Metabolism, online 22 May 2014, 1 July 2014 issue, DOI: http://dx.doi.org/10.1016/j.cmet.2014.03.032