Fysiskt våld vid sexuella övergrepp ökar bland unga
Fysiskt våld i samband med sexuella övergrepp mot unga har blivit vanligare och mer allvarligt. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet. Studierna omfattar både kvinnor och män och pekar på behovet av tydligare kliniska rutiner och bättre utbildning om samtycke.
I avhandlingen undersöks hur unga kvinnor och män upplever fysiskt våld i sexuella situationer, både när det varit frivilligt och när det handlat om övergrepp. Resultaten bygger på en kombination av journalgranskningar och intervjuer.
Totalt ingick över 1 300 personer i de kvantitativa analyserna, baserat på anonymiserade medicinska och rättsmedicinska journaler från Akutmottagningen för våldtagna på Södersjukhuset.
Bland unga kvinnor mellan 16 och 29 år som sökte vård 2012, 2017 och 2022 sågs en tydlig ökning av allvarligt våld under övergreppen. Forskarna kunde främst se att strypvåld blivit vanligare över tid.
– Denna typ av våld förekom ofta i hemmiljöer och i kombination med andra former av våld, säger doktoranden Frida Larsson vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, som nyligen presenterade sin doktorsavhandling.
Frida Larsson tror att ökningen kan handla om en ökad medvetenhet hos vårdpersonal som blivit bättre på att ställa frågor om strypvåld och bättre på att dokumentera detta. Men det förklarar inte allt, menar hon.
– Vi kan inte säga vad ökningen beror på eftersom vi inte har forskat på vad som ligger bakom utvecklingen. Det är en komplex fråga som kräver fördjupad forskning innan vi kan dra vidare slutsatser om dess orsaker, säger Frida Larsson.
Självförsvar ledde till allvarligare våld
En del i doktorsavhandlingen omfattade också unga män som sökt vård efter sexuellt våld.
– Där visade resultaten att måttligt till kraftigt våld var vanligare när flera förövare varit inblandade. Bland unga män fanns dessutom ett samband mellan försök till självförsvar och mer omfattande våld, säger Frida Larsson.
Utöver journalgranskningarna intervjuades 24 kvinnor och män mellan 16 och 24 år om sina erfarenheter av sex, våld och samtycke. Flera beskrev att så kallat ”rough sex” eller ”hårt sex”, ofta formas av könsroller och idéer om dominans och underordning. En del upplevde denna typ av sex som frivilligt och positivt, medan andra kände sig obekväma. Deltagarna berättade vikten av samtycke i dessa praktiker då de kan öka risken för att gränser misstolkas.
– Det vi ser är att unga vet att samtycke ska vara tydligt och ömsesidigt, men att det finns hinder i praktiken. Det kan handla om rädsla för att såra någon, förväntningar kopplade till kön eller att inte vilja framstå som osäker, säger Frida Larsson.
Flera deltagare beskrev också hur sociala medier, vänner och pornografi, påverkar deras bild av vad som är ”normalt” i sexuella situationer.
– De här influenserna kan göra att vissa känner sig pressade att göra saker de egentligen inte vill, eller att de har svårt att sätta gränser, fortsätter Frida Larsson.
Enligt avhandlingens resultat behövs bättre rutiner inom vården för att uppmärksamma och hantera strypvåld. Det finns också behov av tydligare undervisning om samtycke i skolan, med fokus på kommunikation, gränser och makt.
Avhandlingen har handletts av Anna Nielsen, Anna Möller, Anna Mia Ekström och Mariano Salazar. Disputationen ägde rum den 13 februari 2026.
Doktorsavhandling
”Sexual violence, rough sex, and consent among young people in Sweden: Trends, experiences, and gender norms”, Frida Larsson, Institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, februari 2026.
Fakta doktorsavhandlingar
En doktorsavhandling är den textmässiga slutprodukten av en forskarutbildning, som i Sverige motsvarar fyra års heltidsstudier. Det varierar mellan olika discipliner hur en doktorsavhandling är uppbyggd, men inom medicinområdet samlar doktoranden vanligen ihop mellan tre och fem vetenskapliga artiklar och presenterar tillsammans med en sammanfattande text om sitt forskningsområde, en så kallad kappa. Efter att doktoranden har försvarat sin avhandling offentligt vid en disputation erhåller hen doktorsexamen, den högsta möjliga utbildningsexamen i Sverige. Karolinska Institutet har cirka 2 000 aktiva doktorander eller forskarstuderande och varje år publiceras cirka 350 doktorsavhandlingar vid vårt universitet.