Forskning nyckel till bättre psykisk hälsa bland unga

Universiteten har en viktig roll i arbetet med att minska den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga. Forskning på området bör ges ökade resurser. Det ansåg flera av deltagarna på det seminarium som KI arrangerade i Almedalen.

– Det har skett en fördubbling av självrapporterad psykisk ohälsa bland både pojkar och flickor under de senaste 30 åren. Självmord minskar inte heller bland unga som det gör i alla andra åldersgrupper, sa Magnus Jägerskog, generalsekreterare för Bris, Barnens rätt i samhället.

Han presenterade en färsk sammanställning av barns psykiska ohälsa som tagits fram i samarbete med Sven Bremberg, forskare vid institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet. Orsaken till den ökade psykiska ohälsan bland barn är dock oklar, mer kunskap behövs för att kunna svara på detta. Magnus Jägerskog menade att samhället har brustit, och brister, när det gäller att tillgodose stöd till barn och unga.

– Barn har enligt Barnkonventionen, som nu också ska bli en lag, rätt att kunna göra sin åsikt hörd i frågor som rör dem. Men när barn beskriver sin upplevelse av vården ser vi många brister, sa han.

Han lyfte flera förslag på åtgärder, som han menade kräver breda politiska reformer. Till exempel jämlik vård för barn i hela landet, satsningar på arbete för unga och kompetenssatsningar på barn- och ungdomspsykiatri.

Bris har också gjort en namninsamling med 10 000 namn under #psykbryt där de kräver:

• Lika vård i alla landsting.
• Större anslag till forskning om psykisk ohälsa.
• Att varje självmord av ett barn ska utredas.

Men hur kan vi arbeta för att förbättra barnens psykiska hälsa? Danuta Wasserman är professor vid institutionen för folkhälsovetenskap, KI, och har lång erfarenhet med att arbeta med självmordspreventivt arbete. Hon presenterade en metod som hennes forskargrupp utvärderat i samarbete med forskare i en rad andra europeiska länder.

– Genom att ge hjälp till självhjälp kan man minska självmordsförsöken med 50 procent och depressionsförekomsten med 30 procent bland unga, visar vår forskning, sa hon.

Eleverna får bland annat delta i handledda rollspel där de får pröva sina känslor och lära sig bemästringsstrategier. Hon citerade en av deltagarna: "Detta är första gången i mitt liv som min kompis berättar att han också mått psykiskt dåligt och jag har nu förstått att andra kan må lika dåligt som jag har mått".

Detta är första gången i mitt liv som min kompis berättar att han också mått psykiskt dåligt.

Metoden införs nu i Stockholms län med syftet att förbättra den psykiska hälsan och minska självmordshandlingar hos skolelever.

Danuta Wasserman passade även på att presentera några allmänna tips för bättre psykisk hälsa: sov, motionera, läs böcker och se film.

– Detta är ju inget märkvärdigt, det visste även min mormor. Men det behövs påminnelser. Skolan och vi alla i samhället måste engagera oss i att leva mer efter dessa enkla råd, sa hon.

En annan forskare vid KI som är inriktad mot psykisk ohälsa är Emily Holmes, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap. Hon berättade om sin forskning kring posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, ett tillstånd som kan uppstå efter svåra trauman som exempelvis krig. Personer med PTSD upplever ofta påträngande minnen, så kallade flashbacks, då ofrivilliga ögonblickssekvenser från händelsen dyker upp.

– Vi har sett att man med hjälp av skärmspelet Tetris, tillsammans med andra beteendepsykologiska åtgärder, kan minska förekomsten av flashbacks, sa hon.

En mindre studie har bland annat gjorts på unga nyanlända flyktingar.

Emily Holmes redogjorde för siffror som visade att psykisk sjukdom står för mer än 15 procent av sjukdomsbördan i västvärlden, mer än alla former av cancer tillsammans. Men bara knappt 2 procent av forskningsbudgeten går till psykisk ohälsa i EU.

– Vi behöver forskning för att utvärdera de metoder vi har idag men också för att hitta nya behandlingsmetoder. Barn och unga har hela livet framför sig: vi har chansen att göra stor skillnad!

Barn och unga har hela livet framför sig: vi har chansen att göra stor skillnad!

I en efterföljande debatt deltog även Ida Höckerstrand och Sofie Hallberg, initiativtagare till Ångestpodden, Mikael Dahlqvist, socialdemokratisk politiker och ledamot i Socialutskottet, samt KI:s vikarierande rektor Karin Dahlman-Wright.

Moderatorn Carl Johan Sundberg undrade: Hur ska vi nå ut till de unga?

– Vi startade Ångestpodden för att vi kände att den behövdes. Vi tror att vår podd blivit så populär för att vi talar ungdomarnas språk. Det är viktigt att prata med ungdomar, inte om dem. Vi gör deras röst hörd, sa Sofie Hallberg.

Ångestpodden har över 30 000 lyssnare varje månad.

– Många av de unga som kontaktar oss mår mycket dåligt men saknar någon att prata med. De vet inte var de ska vända sig. Så får det inte vara, sa Ida Höckerstrand.

Hon menade att det vore intressant med forskning som undersökte kopplingen mellan psykisk ohälsa och det faktum att många unga idag lever en stor del av sina liv på sociala medier.

Vem som har ansvar för frågan om psykisk ohälsa?

– Regeringen har ansvaret att se till att Sverige lever upp till barnkonventionen, sa Magnus Jägerskog.

Mikael Dahlqvis bekräftade att frågan är viktig.

– Det är en allvarlig situation vi befinner oss i. Sveriges kommuner och landstingsförbund har initierat en rad projekt i detta område, sa han.

Karin Dahlman-Wright menade att sjukvårdsansvaret ligger hos vården men att universiteten har ansvar för att föra ut den kunskap som finns och se till att forskning kommer samhället till godo.

– Vi ska även pröva och utvärdera metoder – och backa om det behövs. Forskarna måste också lyssna in vilka problem som behöver lösas. Vad kan vara viktigare än att se till att våra barn och unga mår bra? sa hon.

Text och foto: Cecilia Odlind