Förbättringar i screeningprogram för hörselnedsättning hos barn behövs
Screeningprogram för hörselnedsättning hos barn behöver bli bättre på att samla in data och mäta utfall för att höja kvaliteten, till exempel för att förbättra andelen uppföljningar. Det visar en ny avhandling från Karolinska Institutet.
Ett av 500 spädbarn har en permanent hörselnedsättning, vilket kan påverka deras utveckling av talspråket. Talspråket skapar förutsättningar för läsning, social kommunikation och utbildning.
– En försening i språkutvecklingen kan få konsekvenser för livet, och det är därför viktigt att spädbarn och barn med hörselnedsättning får rätt insatser så tidigt som möjligt, säger Allison Mackey, som nyligen avslutade sin doktorsavhandling under handledning av Inger Uhlén vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet.
Brist på datainsamling
Avhandlingen utvärderade bland annat hur väl hörselscreeningsprogrammen presterade samt de strategier som användes för att förbättra deras resultat.
– Vi genomförde bland annat en internationell undersökning om screeningprogrammens status i både hög- och medelinkomstländer i Europa, som en del av ett stort multicenterprojekt. Den visade att de flesta höginkomstländer utför hörselscreening på alla nyfödda barn, medan endast ett fåtal medelinkomstländer har liknande program. Vi fann också att de flesta länder saknade tillgängliga data som visade screeningprogrammens resultat, säger Allison Mackey.
Viktigt att förbättra andelen uppföljningar
Avhandlingen visar även att förlorad uppföljning är ett område av särskilt intresse.
– I många av programmen runtom i världen, kommer en hög andel av spädbarnen, vars första screening gav ett ej godkänt resultat, inte tillbaka för en uppföljningsbedömning. Det kan bero på ett antal faktorer, men vi kunde till exempel se att erfarenheten och kunskapen hos personalen som deltar i screeningprogrammet hade en inverkan på hur väl detta fungerade, säger Allison Mackey.
De kriterier för godkänt resultat som används för screening är viktiga bestämningsfaktorer för hur pass känsligt programmet är. Skärpta kriterier kommer att leda till att fler barn med hörselnedsättning upptäcks i screeningprogrammet.
– Bristen på data hos många screeningprogram gör det dock svårt att utvärdera dess kvalitet. Om beslutsfattare vill ta itu med frågor, såsom förlorad uppföljning, måste de först känna till nuvarande läge. Därför är det allra första steget för att förbättra ett screeningprogram att sätta upp ett system med processer för att samla in data och regelbundet övervaka och utvärdera resultat, säger Allison Mackey.
Allison Mackey försvarar sin doktorsavhandling den 14 oktober.
Doktorsavhandling
“Perspectives on screening strategies for early detection of childhood hearing impairment,” Allison Mackey, 2022, ISBN: 978-91-8016-729-1