Blodprov före graviditet kan skvallra om risk för komplikationer
Små avvikelser i blodsocker, blodfetter och inflammation flera år före en graviditet kan kopplas till ökad risk för havandeskapsförgiftning och högt blodtryck under graviditeteten. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i JAMA Network Open. Resultaten kan bidra till tidigare riskbedömning och förebyggande insatser i mödravården.
Högt blodtryck under graviditeten är relativt vanligt och kan vara ett tidigt tecken på havandeskapsförgiftning eller utvecklas vidare till detta. Därför följs blodtrycket noggrant vid varje mödravårdsbesök så att förändringar kan upptäckas i tid. I dag bygger riskbedömningen främst på uppgifter som samlas in när kvinnan redan är gravid.
– Vår studie visar att tidiga blodprover som redan används i vården i andra sammanhang kan hjälpa till att identifiera riskindivider långt innan de blir gravida. På sikt kan det ge nya möjligheter att förebygga graviditetskomplikationer, säger Karin Leander, lektor och docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, som lett forskningen.
Blodprov flera år tidigare
Studien bygger på databasen AMORIS och omfattar drygt 35 000 kvinnor i Stockholmsområdet som väntade sitt första barn. I genomsnitt fyra till sex år innan graviditeten genomgick kvinnorna hälsoundersökningar och tog blodprover som mätte bland annat blodsocker, blodfetter och markörer för låggradig inflammation. Kvinnorna följdes sedan i nationella register.
Totalt drabbades 5,5 procent av kvinnorna av högt blodtryck under graviditeten eller havandeskapsförgiftning. Bland kvinnor med metabola rubbningar före graviditeten drabbades mellan 5,5 och 12,8 procent, beroende på vilken markör som var förhöjd, jämfört med 4,1 till 5,3 procent bland kvinnor med nivåer inom normalområdet.
Även måttligt förhöjda nivåer av vissa blodfetter (LDL-kolesterol, triglycerider och apolipoprotein B), inflammationsmarkören haptoglobin, och så kallat TyG-index (en markör för störd glukosomsättning), var kopplade till ökad risk.
– Våra resultat tyder på att riskökningen kan börja redan vid värden som i dag betraktas som normala. Det innebär att vanliga blodprov skulle kunna användas som ett extra stöd när vården bedömer risker och pratar livsstil med kvinnor i fertil ålder, både inför och tidigt i en graviditet, säger Karin Leander.
Följa långsiktig hjärt-kärlhälsa
Forskarna betonar att orsakerna bakom graviditetsrelaterat högt blodtryck är komplexa och inte helt klarlagda. Eftersom det är en observationsstudie bör resultaten tolkas med försiktighet och det går inte att fastställa några orsakssamband.
Nästa steg är att undersöka om tidiga rubbningar i blodsocker, blodfetter och inflammation också kan förutsäga andra komplikationer som graviditetsdiabetes och för tidig födsel.
– Vi kommer även att undersöka kopplingen mellan dessa markörer och kvinnors långsiktiga hjärt-kärlhälsa, avslutar Karin Leander.
Studien har finansierats av Hjärt-Lungfonden och Karolinska Institutet. En av medförfattarna har fått arvoden för expertuppdrag från läkemedelsföretag; övriga forskare uppger inga intressekonflikter.
Publikation
“Pregestational cardiometabolic biomarkers in relation to future hypertensive disorders of pregnancy”, Angelika Qvick, Anna Sandström, Anna Norhammar, Max Vikström, Anna-Clara Spetz Holm, Rebecka Hultgren, Niklas Hammar, Karin Leander, JAMA Network Open, online 30 april 2026, doi: 10.1001/jamanetworkopen.2026.10037.