Publicerad: 2023-04-19 16:35 | Uppdaterad: 2023-04-19 20:52

Europasamarbete ger ökat lärande mellan vården och forskningen – och stärker hoppet för cancerpatienterna

Foto: Getty Images
Foto: Getty Images

Närmare 500 medarbetare inom cancerområdet från Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet, samlades i Aula Medica under årets Karolinska CCC-dagar den 30–31 mars. I år medverkade även Sahlgrenska CCC och Skåne CCC.

Karolinska CCC är en av de största spelarna inom organisationen för cancerinstitut i Europa (OECI) med totalt 123 medlemmar, och ligger långt framme i avancerad vård och cancerforskning. Simon Oberst, ordförande för ”Ackreditering och kvalitet av Comprehensive Centers i Europa” vid OECI inledde konferensen med budskapet ”The EU needs your expertise”.

Under de två konferensdagarna gavs exempel på vad som är möjligt idag och vad som blir möjligt i framtiden, bland annat med hjälp av precisionsmedicin, stamceller, och AI-lösningar inom bilddiagnostik. På programmet stod även EU-projekt om organiserad screening av prostatacancer samt forskning och nya metoder inom barncancer.

Patrik Rossi
Patrik Rossi. Foto: Stefan Zimmerman

Sammantaget gav dagarna en bild av det samarbete och den kapacitet som finns inom Karolinska Comprehensive Cancer Center.

– Stockholm har den högsta canceröverlevnaden i landet och antalet patienter i kliniska studier har blivit fler trots pandemin. Vi har i dag cirka 25 procent av patienterna i kliniska studier, men vi är inte nöjda. Vi vill ge alla möjlighet att vara med, sa Patrik Rossi, ordförande i styrelsen för Karolinska CCC.

Han berättade också om cancerpatienters upplevelse av vården, där en enkätundersökning visar att fler rapporterar att de är nöjda med bemötandet, men han poängterade också att det alltid finns förbättringar att göra – och det handlar till stor del om samarbete.

– Den här konferensen är del av det nätverksbygge vi är med och skapar med de andra Comprehensive Cancer Centers och universitetssjukhusen i Sverige, Norden och Baltikum, sa han.

Elias Arnér
Elias Arnér. Foto: Stefan Zimmerman

Utmaningen för Karolinska CCC är att öka och förbättra interaktionen mellan sjukvården och de över 350 forskargrupper som verkar inom cancerområdet på KI. Bland annat behövs större interaktion för snabbare implementering och ökat lärande mellan vårdens vardag och forskning.

– Vi behöver fokusera på målet, nämligen att förbättra cancervården för patienternas bästa och prevention. Alla medarbetare verksamma inom cancer på KI och Karolinska Universitetssjukhuset har samma mål, sa Elias Arnér, vice direktör för Cancer Research KI.

Nästa cancerkonferens äger rum den 9 maj 2023, då Sveriges tre Comprehensive Cancer Center tillsammans med Cancerfonden bjuder in uppemot 200 forskare, politiker och beslutsfattare från Europa till ”Cancer, equality and Europe’s Beating Cancer Plan”. Vid mötet kommer bland annat resultatet av två projekt initierade av Karolinska CCC under Frankrikes EU-ordförandeskap hösten 2022 att presenteras.

Anna Nilsson och Pernilla Grillner
Anna Nilsson och Pernilla Grillner. Foto: Stefan Zimmerman

Barncancer nytt område inom Karolinska CCC

Nu inkluderas barncancer i Karolinska CCC. Vid årets Karolinska CCC-dagar den 30–31 mars presenterade Pernilla Grillner, chef för barncancervården och Anna Nilsson, avdelningschef för barnonkologi vid KI olika projekt inom barncancerområdet.

Carina Rinaldo
Carina Rinaldo. Foto: Stefan Zimmerman

Carina Rinaldo, doktorand vid KI, berättade om sin studie om barn och ungdomar som donerat stamceller till sina svårt sjuka syskon via benmärgstransplantation. Metoden har använts i över 40 år i de fall där traditionella behandlingar inte kan bota. Men metoden omgärdas också av etiska frågeställningar då en hel familj involveras när ett av barnen insjuknar i cancer.

Varje år insjuknar cirka 350 barn i Sverige i olika cancerdiagnoser. Överlevnaden har ökat avsevärt under de senaste åren, och precisionsmedicin ger ökat hopp om att fler barn ska överleva. Genom tumörgenetik och klinisk genetik, för att upptäcka predisposition, blir diagnostiken säkrare.

–  Jag har varit med om fall där vi har varit väldigt nära behandlingsavslut, men där vi sedan genom genomsekvensering med hjälp av GMS (Genomic Medicine Sweden) kunde inrikta behandling mot nytt mer specifikt mål och ge barnet längre tid att leva, sade Tony Frisk, överläkare och anknuten till forskning på KI.