Publicerad: 2017-06-14 08:00 | Uppdaterad: 2018-11-30 11:13

Drönare kan öka överlevnaden vid hjärtstopp

Bild på ambulansdrönare

En specialbyggd drönare utrustad med hjärtstartare kan vara betydligt snabbare på plats vid ett hjärtstopp än en ambulans. Det visar forskning från Centrum för Hjärtstoppsforskning vid Karolinska Institutet och Södersjukhuset. Resultaten publiceras idag i den ansedda medicinska tidskriften JAMA.

Porträttfoto Jacob Hollenberg– Vår studie visar att drönare har stor potential att redan före ambulansens ankomst leverera en hjärtstartare, säger Jacob Hollenberg, docent vid Karolinska Institutet och biträdande överläkare på Medicinska intensivvårdsavdelningen vid Södersjukhuset, och forskningsledare för Centrum för Hjärtstoppsforskning.

Hollenbergs forskargrupp har utvecklat en specialbyggd ambulansliknande drönare som utrustas med hjärtstartare. Inom forskningsprojektet har drönaren testkörts vid 18 inträffade hjärtstopp under åren 2006-2013. Drönaren har sedan larmats ut och flugits automatiserat utom synhåll för piloten i upp till 10 kilometers radie och testkörts till den exakta destination som ambulansen kört vid 18 inträffade hjärtstopp under åren 2006-2013.

Drönaren, som lyfte från räddningstjänsten i Älmsta Norrtälje, hade en medeltid från utlarmning till ankomst för platserna för hjärtstoppen på cirka fem minuter, hela 16 minuter kortare i jämförelse med motsvarande historisk framkörningstid för ambulanssjukvården.

Tillstånd att flyga utom synhåll

En viktig del av studien är att forskargruppen i nära dialog med Transportstyrelsen och Luftfartsverket har fått tillstånd att flyga utom synhåll och därmed kunnat påvisa att drönare har stor potential att rädda liv.

– Idag räddas endast 1 av 10 som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus men vi vet att hela 7 av 10 kan räddas om hjärtstartare används inom de allra första minuterna. Drönare som flyger ut hjärtstartare har en potential att drastiskt korta tiden till defibrillering och därigenom öka överlevnaden vid hjärtstopp, säger Jacob Hollenberg.

– Vår forskargrupp utvecklar och studerar även drönare som livräddande hjälpmedel vid drunkningstillbud. Jag är övertygad om att det finns flera andra akuta medicinska tillstånd, som exempelvis trafikolyckor och livshotande allergiska reaktioner i glesbygd, där drönare har en möjlig livräddande potential, avslutar Jacob Hollenberg.

Publikation

“Time to Delivery of an Automated External Defibrillator Using a Drone for Simulated Out-of-Hospital Cardiac Arrests vs Emergency Medical Services”, Andreas Claesson, Anders Bäckman, Mattias Ringh, Leif Svensson, Per Nordberg, Therese Djärv, Jacob Hollenberg JAMA, 13 juni 2017, 317(22):1-3.