Depression hos ungdomar och vuxna: ursprung, utfall och relation till andra sjukdomar
Depression är ett vanligt och allvarligt psykiskt tillstånd. Det orsakar många olika symtom, som att känna sig hopplös och nere och att tappa intresset för vanliga aktiviteter eller hobbies. För att få diagnosen depression måste symtomen pågå i minst två på varandra följande veckor. I värsta fall kan detta psykiska tillstånd leda till självmord. Depression är vanligt runt om jorden och har stor variation i debutålder, och den förekommer ungefär dubbelt så ofta hos kvinnor än hos män.
Hittills har de flesta stora observationsstudier fokuserat på vuxna, vilket gör att depression hos barn och unga i stort sett är outforskat. Aktuell forskning tyder på att depression orsakas av en kombination av genetiska, fysiologiska, miljömässiga, sociala och psykologiska faktorer. Ändå vet vi väldigt lite om många aspekter av dess orsaker, konsekvenser och samband med andra sjukdomar.
I en ny avhandling försöker Marica Leone, doktorand vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, öka vår förståelse av depression hos barn, ungdomar och vuxna genom att utforska negativa hälsoutfall, psykiatrisk och somatisk samsjuklighet, potentiella riskfaktorer och melatoninbehandling för sömnstörningar.
Marica ville nå nya insikter om sjukdomens ursprung och hälsoutfall som förknippas med depression, och öka medvetenheten om sjukdomen, som påverkar en stor del av befolkningen, inklusive många tonåringar. Hennes resultat kan vara av betydelse för att vägleda patienter, läkare och beslutsfattare i att fatta välgrundade beslut och understryker behovet av behandling och långsiktigt stöd för denna utsatta grupp.
Kan du berätta något om de viktigaste resultaten i din avhandling?
–Vi kunde visa att minst 1 av 40 barn och tonåringar lider av depression. Dessa patienter har ökad risk för ett brett spektrum av fysiska sjukdomar (66 av de 69 som undersöktes) och tidig död, särskilt genom självmord. Exempelvis, om man jämför dem med sina jämnåriga utan depression, visade sig de ha 14 gånger så stor risk för självskador, 8 gånger så stor risk för sömnstörningar och 4 gånger så stor risk för typ 2-diabetes.
Dessutom fann vi att känslighet för depression och vissa andra sjukdomstillstånd, såsom fetma och typ 2-diabetes, har gemensamma genetiska riskfaktorer, vilket understryker vikten av screening för depressionssymtom hos patienter med dessa tillstånd och vice versa.
Slutligen visade vi att infektioner i barndomen inte direkt tycks orsaka senare depression och självskada, och att förbättrad sömn kan vara en viktig komponent för att minska självskadebeteende hos unga flickor med depression och ångestsyndrom.
Varför valde du att forska om just detta?
–Jag har alltid varit fascinerad av vetenskaplig forskning och i slutet av min grundutbildning stötte jag på området psykiatrisk och beteendegenetik och lärde mig att DNA bidrar till människors mentala hälsa såväl som till deras beteende. Då blev jag inspirerad att doktorera inom detta forskningsområde, och min första plan var att studera genetiken bakom välbefinnande. Men när möjligheten att arbeta på Karolinska Institutet dök upp upptäckte jag den otroliga potentialen i att använda svensk storskalig data för att studera psykisk sjukdom. Tillsammans med mina handledare beslutade vi att fokusera mitt doktorandprojekt på depression, ett allvarligt och vanligt psykiatriskt tillstånd med till stor del okänd patofysiologi. Vårt mål har varit ny vetenskaplig kunskap för att förbättra förståelsen av depression och relaterade tillstånd, för att gynna patienter i framtiden.
Fanns det några svårigheter att studera psykisk sjukdom där det kan vara känsligt att få tillgång till data?
–Sverige erbjuder unika möjligheter för medicinsk forskning med sitt universella och skattefinansierade hälso- och sjukvårdssystem och en lång historia av nationella register. Genom att använda det svenska personnumret som tilldelas alla vid födseln eller immigrationen kan man samköra olika register, vilket möjliggör aggregering av demografisk, medicinsk och annan information om hela den svenska befolkningen. Under hela denna process är känsliga uppgifter från deltagande individer skyddade. Denna unika källa till storskalig data möjliggör ny vetenskaplig kunskap om viktiga områden där andra studiedesigner kan vara oetiska eller svåra att implementera, inklusive frågor rörande sjukdomsursprung och långsiktiga hälsoutfall vid psykiatriska störningar.
Hur tycker du att forskningen ska fortsätta framöver på det här området?
–Många aspekter av depressionens ursprung och konsekvenser är fortfarande i stort sett okända. En av de högsta prioriteringarna på området bör vara att identifiera de olika undertyperna av depression så att patienter kan få mer personanpassad behandling. Till exempel är det avgörande att förstå varför patienter uppvisar skillnader i depressionssymtom, svårighetsgrad och behandlingssvar. Eftersom depression förekommer ungefär dubbelt så ofta hos kvinnor jämfört med män, är det dessutom av särskild vikt att identifiera vad som ligger bakom de könsskillnader som vi ser i förekomst och kliniskt sjukdomsförlopp vid depression.
Sammantaget kan sådan forskning belysa den etiologiska komplexiteten av depression, underlätta upptäckten av biologiska förklaringar till vissa symtommönster eller undertyper av en störning, och bidra till utvecklingen av bättre förebyggande strategier och personliga behandlingar för patienter.
Avhandling
“Depression in youth and adults: etiology, outcomes, and comorbidities”
Marica Leone. Karolinska Institutet (2022), ISBN: 978-91-8016-460-3