Publicerad: 2022-04-20 11:12 | Uppdaterad: 2024-09-11 11:01

Avhandling om olika aspekter av funktionella tarmbesvär efter operation för ändtarmscancer

Doctors performing surgery Foto: Creative common

Emil Pieniowski vid forskargruppen Kolorektal kirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Aspects of low anterior resection syndrome : prevalence, risk factors and treatment" den 22 april 2022. Huvudhandledare är Mirna Abraham Nordling.

Emil Pieniowski

Vad handlar din avhandling om?

Denna avhandling fokuserar på olika aspekter av funktionella tarmbesvär och livskvalitet efter operation för ändtarmscancer. Funktionella tarmbesvär, i detta sammanhang, benämns internationellt med begreppet Low Anterior Resection Syndrome, LARS. Utifrån en internationellt validerad enkät, LARS-score, klassificeras patienter i en av tre grupper beroende på grad av besvär. Grupperna benämns no, minor och major LARS där den sistnämnda representerar dem med svårast besvär. Arbete I och II fokuserar på prevalens av LARS, koppling till livskvalitet samt om besvären med LARS och dess koppling till livskvalitet, förändras över tid. Arbete III undersöker om en avlastande stomi (vilket många får under läkningsfasen av anastomos, tarmkoppling) har någon association till försämrad tarmfunktion i ett långtidsperspektiv. Arbete IV är en randomiserad studie som jämför konservativ behandling för LARS (i huvudsak med mediciner) med konservativ behandling i kombination med att patienten får lära sig transanal irrigation, TAI.

Vilka är de viktigaste resultaten?

De viktigaste resultaten i avhandlingen är att major LARS är vanligt (>50%), trots att lång tid förflutit sedan operationen. I ett långtidsperspektiv verkar andelen med svårare besvär, d v s major LARS, inte förändras utan kvarstå på samma nivå. Det finns också en tydlig association mellan högre grad av funktionella tarmbesvär och sämre livskvalitet, en association som förefaller kvarstå över tid.

Resultaten i arbete III indikerar att det finns en association mellan att få en avlastande stomi och sämre tarmfunktion men hur lång tid man har stomin förefaller inte ha någon koppling.

I arbete IV kunde vi visa en tydlig symtomförbättring (vid 12 månaders uppföljning) i gruppen som fick lära sig TAI, jämfört med kontrollgruppen. Vid baseline var det ingen skillnad mellan grupperna i skattad livskvalitet med vid 12 månaders uppföljning skattade sig TAI-gruppen bättre på flera livskvalitets aspekter.

Hur kan den kunskapen komma människor till nytta/bidra till att förbättra människors hälsa?

Resultaten från avhandlingen har ökat kunskapen rörande LARS ur flera perspektiv. Att ha en uppfattning gällande prevalens och hur funktionella tarmbesvär utvecklas över tid är av värde för att kunna ge adekvat information till de patienter man möter i den kliniska vardagen. Gällande avlastande stomi är det flera faktorer som man tar hänsyn till då man beslutar om en avlastande stomi skall anläggas eller inte. I de fall där det inte är självklart bör, den eventuella påverkan på tarmfunktion som arbete III påvisade, tas i beaktande i beslutsprocessen.

Resultaten från arbete IV har bidragit med evidens för en symtomatisk behandling för patientgruppen med svårare tarmfunktions störning, major LARS. Denna behandlingsmetod bör ingå i den behandlingsarsenal som kolorektala enheter skall kunna erbjuda patienter efter operation för ändtarmscancer.

Vilka mål har du för framtiden?

I första hand att fortsätta utvecklas som kolorektal kirurg. Jag hoppas dock fortsatt kunna delta i forskningsprojekt inom det område som avhandlingen berör men är även öppen för projekt som rör andra aspekter av kolorektal cancer/kirurgi.