Publicerad: 2023-11-20 11:00 | Uppdaterad: 2023-11-20 11:21

Avhandling om hur rutinblodprover är påverkade vid svår COVID-19

Anna Sjöström Foto: privat

Anna Sjöström är doktorand vid forskargruppen Experimentell och klinisk neuroendokrinologi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi. Hon disputerar den 24 november 2023 då hon försvarar sin avhandling "Severe COVID-19 and routine biomarker patterns".

Huvudhandledare är Charlotte Höybye.

Vad handlar din avhandling om?

Min avhandling handlar om hur några av våra vanliga blodprover är påverkade vid svår COVID-19. Fokus är mönster, dynamik och trender hos rutinblodprover över tid. De tre områdena som utforskas är koagulation, vätskebalans och njurfunktion.

Vilka är de viktigaste resultaten?

I första studien visades att D-dimer-nivåer och trombocytantal är nyckelmarkörer för svårighetsgrad vid COVID-19. Vi såg att när det dagliga genomsnittliga antalet trombocyter ökade och nivåerna av D-dimer minskade under studieperioden, minskade även trombosbördan och dödsfallen. Detta sammanföll med införandet av en rekommendation om en högre dos antikoagulation för patienter med svår COVID-19.

I studie II och III visades att det var vanligt med hyponatremi vid inskrivning på sjukhus hos patienter med svår COVID-19. Dock var det vanligt att, under sjukdomens gång, istället utveckla hypernatremi. Patienternas blodprover visade olika dynamik över tid gällande elektrolyter och syra-bas-markörer när de delades upp i grupper baserade på grad av hypernatremi. Hypernatremi var vanligare vid svårare sjukdom och var associerat med högre odds för död. Måttlig/svår COVID-19 var associerad med MR-fynd som tyder på ett tillstånd med vasopressindepletion, vilket är förenligt med utveckling av hypernatremi orsakad av central diabetes insipidus.

Sista delarbetet visade att skillnader mellan eGFR beräknat med kreatinin, respektive Cystatin C, var vanligt vid svår COVID-19. Diskrepansen förvärrades under sjukdomsförloppet och en uttalad skillnad var associerad med allvarlig sjukdom och död.

Hur kan den kunskapen komma människor till nytta/bidra till att förbättra människors hälsa?

Direkt nytta är förståelse för hur nivåer och trender hos några av våra vanligaste blodprover kan användas för att bedöma prognos hos patienter med svår COVID-19. Nyttan av att följa trender och dynamik, även inom referensintervall, är ett väldigt värdefullt fynd och prognostiskt användbart. Detta går att applicera på andra datamaterial vilket är intressant för vidare forskning.

Vilka mål har du för framtiden?

Jag kommer fortsätta att kombinera mitt arbete som specialistläkare på Karolinska Universitetslaboratoriet med forskning där rutinblodprover har en central roll. Drömmen är att smidigt kunna använda vår enorma datamängd, genererad från rutinblodprover, på ett effektivt sätt för prognos, riskbedömning och diagnos hos flera stora patientgrupper.