Publicerad: 2020-04-20 18:21 | Uppdaterad: 2021-09-03 10:54

”Viktigt att forskare från KI deltar i det offentliga samtalet”

Screenshot of Jan Albert.
Att dela med sig av sin kunskap i medierna är viktigt, menar Jan Albert. Här på bilden i SVT:s morgonstudio.

Under utbrottet av det nya coronaviruset bidrar många forskare vid Karolinska Institutet med sin kompetens och sina synpunkter till medier och allmänhet. Att dela med sig av sin kunskap är viktigt. Men forskare har också ett särskilt ansvar att bygga sina argument på fakta och att vara tydliga även med vad man inte vet, konstaterar Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska Institutet och sammankallande för KI:s expertgrupp för covid-19.

– Det är väldigt viktigt att forskare från Karolinska Institutet deltar i det offentliga samtalet och debatten. Vi har mycket expertkunskap inom KI:s väggar och att dela med oss av den ingår i vårt uppdrag. I kristider är den uppgiften särskilt viktig, säger Jan Albert, professor i smittskydd med inriktning på klinisk virologi vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet.

– När min kunskap behövs för annat än ren forskning är det viktigt att påminna sig själv om att både lön och akademisk frihet till stor del betalas av skattebetalarna, fortsätter han.

Utmaning i kommunikationen

Som sammankallande för KI:s expertgrupp för covid-19 syns Jan Albert ofta i medier där han svarar på frågor från journalister och allmänhet. Faktumet att kunskapen om viruset i många fall är osäker och hela tiden förändras är en utmaning i kommunikationen, konstaterar han.

Foto: Martin Stenmark

–  Det är viktigt att vara tydlig med när kunskapsläget är säkert och när uttalanden blir mer antaganden eller gissningar. Jag försöker alltid vara tydlig med vad som är säker kunskap och vad som är osäkert, och förklara att det inte är så konstigt att det inte finns detaljerad kunskap om allt eftersom viruset och sjukdomen är så ny, det pågår ett skapande av kunskap, säger han.

De senaste veckorna har det pågått en intensiv debatt om den svenska strategin för att hantera spridningen av covid-19. Ett tiotal forskare vid Karolinska Institutet har i debattartiklar fört fram sina synpunkter på hur myndigheter och samhälle hanterar situationen.

Hur ser du på kritiken som har riktats mot Sveriges strategi?

– Kritiken har ibland varit väl hätsk och mer känslomässig än saklig och faktabaserad, på ett sätt som jag tror leder till onödig och olycklig polarisering. Ibland har det varit väl tvärsäkra uttalanden – innerst inne tror jag att alla de här forskarna vet att man inte vet allt så säkert. Men samtidigt är det viktigt att olika synpunkter får föras fram, säger Jan Albert.

Hur bra ländernas olika strategier för att hantera smittan fungerar vet vi inte säkert idag, enligt Jan Albert.

– Vi vet att vissa länder, till exempel Finland och Norge, har haft en långsammare utveckling av spridningen än Sverige. Men ingen vet än vad som långsiktigt är den bästa strategin när det gäller avvägningen mellan att platta ut kurvan och de skadeeffekter som nedstängning innebär.

Balansgång

Kommunikationen med journalister och allmänhet beskriver Jan Albert som en balans mellan att förenkla, så att det han säger blir begripligt för den som inte är expert, utan att för den skull tumma på att svaret ska vara kunskapsbaserat. Att argumenten är kunskapsbaserade är ett krav man kan ställa på akademiska forskare som deltar i samhällsdebatten, betonar han.

– Vi som är forskare och vetenskapligt skolade måste vara ännu mer noggranna än andra med att stödja oss på fakta. Vi är både experter på våra områden och skolade i att samla och värdera kunskap. En forskares argumentation ska vara saklig, byggd på fakta och tydlig med vad som är antaganden och vad som är säker kunskap.

Karolinska Institutets rektor, Ole Petter Ottersen, betonade i ett blogginlägg nyligen värdet av den akademiska friheten. I Sverige råder också yttrandefrihet. Jan Albert upplever att han som forskare vid KI har stor frihet att välja både vad han forskar om och vad han uttalar sig om.

– Det är upp till mig att välja om och hur jag uttalar mig och att ta ansvar för vad jag säger. Jag har ett ansvar mot universitetet både i hur jag forskar och hur jag uttalar mig i media, men jag upplever inte att jag är styrd av universitetet, säger han.