Tvillingstudie nyanserar bilden av skärmtid och psykisk ohälsa

– Våra resultat tyder på att sambandet i vissa fall kan ha överskattats eftersom man inte fullt ut kunnat ta hänsyn till gemensamma familjefaktorer, säger Tong Gong, forskningsspecialist vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och studiens korresponderande författare tillsammans med Lu Yi, senior forskare vid samma institution. 

Forskarna har följt över 21 000 svenska tvillingar från nio års ålder, genom tonåren och in i vuxenlivet. Målet var att undersöka hur skärmanvändning på fritiden hänger samman med symtom på depression och ångest över tid. Genom att jämföra tvillingar inom samma familj, där den ena tvillingen använde skärmar mer än den andra, kunde forskarna studera hur sambandet påverkades av genetiska faktorer och uppväxtmiljö.

Tydliga samband under tonåren

De tydligaste kopplingarna mellan skärmanvändning och psykisk ohälsa sågs under tonåren och för interaktiva skärmaktiviteter som spelande, chattande och internetsurfande, medan betydligt svagare eller inga samband sågs för passiva aktiviteter som TV- eller videotittande. 

15-åringar som ägnade mer än sex timmar per dag åt interaktiva skärmaktiviteter hade fler symtom på depression eller ångest och mer än dubbelt så hög risk att senare få en sådan diagnos jämfört med jämnåriga med högst två timmars skärmanvändning per dag. Men när forskarna jämförde tvillingar inom samma familj försvagades de flesta samband, särskilt bland enäggstvillingar. 

– Sambanden försvann inte helt men blev betydligt svagare. Det pekar på att både arv och uppväxtmiljö spelar en viktig roll, säger Tong Gong.

Forskarna betonar att resultaten inte innebär att skärmanvändning saknar betydelse för psykisk hälsa. Interaktiva skärmaktiviteter under tonåren var fortsatt kopplade till en förhöjd risk för senare psykisk ohälsa, även om osäkerheten ökade när familjebakgrund och genetiska faktorer togs med i analyserna.

Ska undersöka olika skärmaktiviteter

Studien bygger på självrapporterade uppgifter om skärmanvändning och fångar inte exakt vad ungdomarna gjorde på skärmarna eller varför de använde dem. Materialet samlades dessutom in innan sociala medier och smarta telefoner blev en lika självklar del av ungas vardag som i dag.

Nästa steg är att undersöka olika typer av skärmaktiviteter mer i detalj och studera bland annat dess innehåll, motivationen bakom användningen, problematisk användning och vilka andra aktiviteter skärmtiden ersätter. På så vis hoppas forskarna bättre kunna förstå hur de komplexa sambanden varierar i olika åldrar och mellan flickor och pojkar.