Studie pekar ut riskgrupper för svår biverkning vid diabetesbehandling
Patienter med typ 2-diabetes som har höga blodsockernivåer, låg kroppsvikt eller tidigare har haft ketoacidos löper ökad risk att drabbas av detta allvarliga tillstånd vid behandling med så kallade SGLT2-hämmare. En studie ledd från Karolinska Institutet visar också att risken kvarstår under hela behandlingstiden.
SGLT2-hämmare är en läkemedelsgrupp som används vid typ 2-diabetes och som också kan minska risken för hjärt- och njursjukdom. Samtidigt är läkemedlen kopplade till en ökad risk för ketoacidos, ett ovanligt men allvarligt tillstånd där brist på insulin gör att kroppen bildar stora mängder ketoner. Det kan leda till att blodets surhetsgrad rubbas och i värsta fall bli livshotande.
I den nya studien, som publiceras i tidskriften The Lancet Diabetes & Endocrinology, analyserade forskarna nationella hälsodataregister från Sverige, Danmark och Norge. Totalt ingick över 280 000 patienter med typ 2-diabetes som behandlats med SGLT2-hämmare. Forskarna undersökte hur ofta ketoacidos inträffade och vilka faktorer som var kopplade till en ökad risk.
Infektion vanligaste utlösande händelsen
Resultaten visar att risken var särskilt hög hos patienter som tidigare haft ketoacidos, hade höga blodsockernivåer, låg kroppsvikt eller tecken på undernäring. Även tidigare episoder av lågt blodsocker var förknippade med ökad risk. Forskarna kunde också se att infektion var den vanligaste utlösande eller samtidigt förekommande händelsen i samband med ketoacidos.
Andra akuta tillstånd, såsom njurpåverkan, stroke och större operationer, var också vanligare bland de patienter som drabbades. Tidigare studier har främst undersökt risken i början av behandlingen. Den nya studien visar att risken visserligen är högst under de första månaderna, men att den kvarstår under hela tiden som patienten använder läkemedlet.
Bättre stöd inför behandlingsbeslut
– SGLT2-hämmare ger medicinska fördelar för många patienter. Våra resultat handlar inte främst om att undvika behandlingen, utan om att bättre kunna identifiera patienter med hög risk och använda läkemedlen på ett säkrare sätt, säger Peter Ueda, ST-läkare vid Centrum för Diabetes, Akademiskt Specialistcentrum, Region Stockholm och docent vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.
Forskarna hoppas att resultaten ska ge läkare bättre stöd inför behandlingsbeslut och bidra till att patienter får tydligare råd om när läkemedlet tillfälligt bör pausas, till exempel vid akut sjukdom eller inför operation. Nästa steg är att närmare undersöka de patienter som utvecklar ketoacidos under behandlingen och att studera andra ovanliga men allvarliga biverkningar av moderna diabetesläkemedel.
Studien genomfördes i samarbete med Statens Serum Institut i Danmark och Norwegian University of Science and Technology (NTNU) i Norge. Finansiering kom från Region Stockholm (ALF-medel) och Svenska Läkaresällskapet.
Publikation
“Ketoacidosis with SGLT2 inhibitors in routine clinical practice of type 2 diabetes: Scandinavian cohort and nested case–control study”, Erik Kadesjö, Jonas Söderling, Anders Hviid, Viktor Wintzell, Henrik Svanström, Björn Eliasson, Soffia Gudbjornsdottir, Mads Melbye, Kristian Hveem, Christian Jonasson, Daniel P Andersson, Björn Pasternak, Peter Ueda, The Lancet Diabetes & Endocrinology, online 1 september 2026, doi: 10.1016/ S2213-8587(26)00162-2.