Publicerad: 2015-09-17 09:10 | Uppdaterad: 2015-09-17 11:07

Patienter med typ 2-diabetes bör få förtur till fetmakirurgi

Trots att fetmakirurgi är ett relativt dyrt ingrepp blir de långsiktiga sjukvårdskostnaderna för personer med diabetes som opereras inte högre än för de som får traditionell fetmabehandling. Det visar en ny studie i Lancet Diabetes & Endocrinology, som ger stöd åt att personer med typ 2-diabetes bör prioriteras för operation.

I den aktuella studien från Karolinska Institutet och Sahlgrenska akademin bygger på data från Swedish Obese Subjects (som studerar långtidseffekterna av fetmakirurgi) samt uppgifter från Läkemedelsregistret och Patientregistret. Forskarna har jämfört kostnaderna under en 15-årsperiod för kirurgisk respektive konventionell fetmabehandling hos drygt 4 000 patienter som hade antingen diabetes, prediabetes eller normal blodsockerstatus.

Resultaten från studien, som även involverat forskare från Australien, visar att de sammantagna sjukvårdskostnaderna är ungefär desamma. Även om en fetmaoperationen initialt är ganska dyr balanseras det enligt forskarna långsiktigt av att diabetiker ofta blir av med sin diabetes efter operation, vilket leder till lägre kostnader för läkemedel och sjukvård.

– Våra resultat ger stöd åt tanken att patienter med typ 2-diabetes bör prioriteteras för fetmakirurgi före de som har normalt blodsocker och det gäller speciellt de som ha en nyligen diagnosticerad diabetes, säger Martin Neovius, docent vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien.

Patientens sockerstatus

I många länder fattas beslut om fetmakirurgi utifrån en persons BMI, och de med högst BMI prioriteras i allmänhet först. Flera forskargrupper har på senare tid argumenterat för att prioriteringarna för fetmakirurgi bör baseras på patientens sockerstatus, snarare än enbart BMI. Det har dock funnits en osäkerhet kring hur detta skulle påverka de långsiktiga sjukvårds- och läkemedelskostnaderna.

Den nu aktuella studien visar att den sammantagna läkemedelskostnaden i gruppen icke-diabetiker var lika stor för de som opererades som för de som fick traditionell behandling. För de med prediabetes (förstadium till diabetes) var läkemedelskostnaden dock ungefär 28 000 kronor lägre i kirurgigruppen – och cirka 46 000 kronor lägre för de med utvecklad diabetes som genomgick kirurgi över 15 års uppföljning. Medan de totala sjukvårdskostnaderna över 15 år var högre bland icke-diabetiker och prediabetiker som opererades (på grund av kostnaderna för operation och eftervård), var totalkostnaderna för diabetiker lika stora oavsett behandlingsalternativ.

Forskningsledare för den aktuella studien har varit Lena Carlsson, professor vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Forskningen har finansierats med anslag från bland annat AFA Försäkring, Vetenskapsrådet och Diabetesfonden.