Publicerad: 2019-04-02 08:00 | Uppdaterad: 2019-04-02 09:43

Ökad risk för substansmissbruk bland patienter med svårbehandlad depression

Personer som lider av svårbehandlad depression har högre risk att få substansbrukssyndrom, jämfört med andra patienter med depression. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Addiction. Störst är riskerna för missbruk av lugnande substanser eller opiater, vilket omfattar exempelvis smärtlindrande morfin och heroin.

Egentlig depression är en vanlig och ofta återkommande form av depression, med stora konsekvenser både för den enskilda patienten och för samhället. Antidepressiva läkemedel hjälper idag många men långt ifrån alla patienter med egentlig depression. Enligt en svensk studie från 2018 hade 13 procent av patienterna i specialistpsykiatrin så kallad behandlingsresistent sjukdom, det vill säga blev inte hjälpta av flera behandlingar med antidepressiva läkemedel.

Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att personer med behandlingsresistent depression har en ökad risk för substansbrukssyndrom (tidigare benämnt substansmissbruk), jämfört med övriga patienter med egentlig depression. Studien är gjord inom ett samarbete mellan Karolinska Institutet och läkemedelsbolaget Janssen Pharmaceuticals.

Ökad risk för substansbrukssyndrom

– Vi ser en generellt ökad risk för att få substansbrukssyndrom både hos personer som inte hade något känt substansbrukssyndrom sedan tidigare och hos dem som redan hade sådana problem, säger Philip Brenner, läkare och forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, och studiens huvudförfattare.

Bland patienter utan tidigare substansbrukssyndrom var risken för substansmissbruk, av vilken sort som helst, 51 procent högre hos behandlingsresistenta patienter inom det närmaste året efter starten för antidepressiv behandling jämfört med hos övriga patienter med egentlig depression. Risken var störst för missbruk av opiater, det vill säga smärtlindrande opioider eller heroin, och lugnande medel; nästan två respektive tre gånger så stor. Hos patienter med tidigare känt substansmissbruk var riskökningen för substansmissbruk 23 procent, med förhöjda risker i underkategorierna lugnande medel och blandmissbruk.

Studien baseras på data från drygt 121 000 svenska patienter – alla personer i åldern 18-69 år med egentlig depression som förskrevs antidepressiva läkemedel åtminstone en gång under åren 2006-2014. Data hämtades från nationella hälso- och sjukvårdsregister. Patienter som hade påbörjat åtminstone tre behandlingar under en och samma sjukdomsepisod räknades som behandlingsresistenta. Patienter med behandlingsresistent depression jämfördes sedan med hela gruppen gällande risk att få diagnosen substansbrukssyndrom eller läkemedel mot det utskrivet.

Vikten av tidig identifikation

– Våra resultat belyser de konsekvenser som personer med otillräckligt behandlad depression kan drabbas av, och vikten av att tidigt identifiera dem som inte blir bättre av antidepressiva behandlingar för att kunna ge den intensifierade behandling som krävs för att kunna undvika de konsekvenserna, säger Philip Brenner.

Han konstaterar att studien är en så kallad observationsstudie och därför inte kan ge svar på orsaken till de samband som framkommer.

Forskningen finansieras genom stiftelsen Söderström-Königska sjukhemmet, Fredrik och Ingrid Thurings stiftelse och ett samarbete mellan Karolinska Institutet och läkemedelsbolaget Janssen Pharmaceuticals. En av forskarna har medel från Vetenskapsrådet och två är anställda på Janssen och har aktier i företaget.

Publikation

”Treatment resistant depression as risk factor for substance use disorders – a nationwide register-based cohort study”.
Philip Brenner, Lena Brandt, Gang Li, Allitia DiBernardo, Robert Bodén och Johan Reutfors.
Addiction, online 2 april 2019, doi: 10.1111/add.14596.