Oförändrad psykisk hälsa hos universitetsstudenter i Stockholm under pandemin
Universitetsstudenter i Stockholm rapporterade inga påtagliga förändringar i depression, ångest eller stress under covid-19-pandemins första månader. Det visar en longitudinell studie vid Sophiahemmet Högskola och Karolinska Institutet som idag publiceras i tidskriften Scandinavian Journal of Public Health.
I studien har förändringar i självrapporterad depression, ångest och stress hos drygt 1 800 studenter vid sex universitet i Stockholm undersökts innan och under de första sex månaderna av covid-19-pandemin.
Forskarna befarade att undervisning på distans och minskade sociala kontakter i och med pandemin skulle leda till att studenter i högre grad rapporterade ökad psykisk ohälsa.
Studien visade dock på stabila genomsnittsnivåer av depressions-, ångest- och stressymptom hos universitetsstudenterna under pandemins första tre månader jämfört med innan pandemin. Under sommarmånaderna sjönk symptomnivåerna något, vilket forskarna tror kan vara relaterat till säsongsvariationer i psykiskt mående.
– Vi kan inte dra några säkra slutsatser om varför studenternas psykiska hälsa är oförändrad. En möjlig tolkning kan vara att de åtgärder som genomförts med undervisning på distans inte haft så stor påverkan på studenters psykiska hälsa, säger studiens förstaförfattare Fred Johansson, psykolog och doktorand vid Sophiahemmet Högskola samt anknuten till institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet.
Särskilt sårbara grupper
Studien tittar också närmare på studenter som rapporterat sömnproblem, ensamhet och psykisk ohälsa innan pandemin bröt ut, då dessa befarades vara särskilt sårbara för effekterna av social distansering. Inte heller hos dessa grupper har forskarna sett någon försämring av psykisk hälsa.
Studenter som rapporterat ensamhet och sömnproblem hade visserligen högre grad av psykisk ohälsa både innan och under pandemin, men dessa grupper har inte haft en sämre utveckling av psykisk hälsa jämfört med studenter utan sådana problem under pandemin.
Tidigare studier på temat psykisk hälsa under pandemin har visat motstridiga resultat, och forskarna understryker att fler högkvalitativa studier behövs för att dra slutsatser om det psykiska måendet under pandemin.
En styrka med den här studien är den longitudinella studiedesignen, men den innehåller även vissa begränsningar. Till exempel svarade enbart 27 procent av studenterna på den första enkäten, varav endast 60 procent fullföljde studien sex månader senare. Studien var även begränsad till Stockholmsområdet, vilket kan påverka fyndens allmängiltighet i övriga landet.
Studien ingår i det pågående forskningsprojektet Sustainable University Life (SUN) som följer universitetsstudenter under ett års tid för att identifiera faktorer som har betydelse för deras hälsa.
Forskningsstudien har finansierats av FORTE och Folkhälsomyndigheten.
Denna nyhetsartikel är baserad på ett pressmeddelande från Sophiahemmet Högskola.
Publikation
“Depression, Anxiety and Stress among Swedish University Students Before and During Six Months of the COVID-19 Pandemic: A Cohort Study,” Fred Johansson, Pierre Côté, Sheilah Hogg-Johnson, Ann Rudman, Lena W. Holm, Margreth Grotle, Irene Jensen, Tobias Sundberg, Klara Edlund, Eva Skillgate, Scandinavian Journal of Public Health, online 26 maj, 2021, doi: 10.1177/14034948211015814