Nyfunna mekanismer bakom malaria ger hopp till gravida

Resistens mot malarialäkemedel gör att gravida inte får bukt med den blodbrist som malariaparasiten orsakar – och barnen föds små. Men en studie vid Karolinska Institutet ger förståelse för de mekanismer som ligger bakom malaria hos gravida. Forskarna kan visa hur proteinet PTEF spelar en avgörande roll i infektionen. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Microbiology, banar väg för nya läkemedel.

Varje år drabbas 50 miljoner gravida kvinnor av malaria. Den vanligaste och farligaste parasiten ”Plasmodium falciparum”, påverkar både kvinnor som är bärare av malariaparasiten och deras ofödda barn i magen. Fostret växer till dåligt då parasiterna konsumerar viktiga näringsämnen och barnen föds små. Kvinnorna drabbas också av blodbrist när parasiterna infekterar moderkakan. När parasiten skickar ut ett “klisterprotein” till den infekterade röda blodkroppens yta kan tiotusentals och ibland även hundratusentals parasiter ansamlas i moderkakans kärlvägg och orsaka inflammation. Förstföderskor, som inte byggt upp en immunitet mot klistermolekylen, drabbas av svåra och långdragna infektioner om de inte behandlas profylaktiskt. På grund av resistensutvecklingen mot dagens malarialäkemedel fungerar behandlingarna inte alltid så bra.

Alternativ till antibiotika

Forskarna i studien har funnit ett visst protein i parasiten, PTEF, vars roll är avgörande för att klistermolekylen som parasiterna fäster vid ska kunna bildas. Forskarna visar hur PTEF binder direkt till cellens proteinfabrik ribosomen och påverkar den att öka sin produktionstakt av nya klistermolekyler.

– Men vi kan nu hindra att detta sker och i framtiden utveckla läkemedel som förhindrar ansamlingen av parasiter i moderkakan. Vi tror att det i framtiden kan bli möjligt att leverera små molekyler snarare än traditionell antibiotika för att förebygga att kvinnor och det ofödda barnet drabbas av malaria under graviditeten, säger Mats Wahlgren, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi på Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien.

Forskarna samarbetade också med professor Suparna Sanyal vid Uppsala Universitet, som undersökte hur malariaproteinet PTEF påverkade ribosomerna i modeller med E. coli-bakterier. Det visade sig att PTEF kunde stimulera proteinsyntesen även i bakterier.

Studien är finansierad av bland annat Vetenskapsrådet, Stiftelsen för Strategisk Forskning och Torsten Söderbergs stiftelse.

Publikation

”Regulation of PfEMP1-VAR2CSA Translation by a Plasmodium Translation- Enhancing Factor”
Sherwin Chan, Alejandra Frasch, Chandra Sekhar Mandava, Jun-Hong Ch’ng, Maria del Pilar Quintana, Mattias Vesterlund, Mehdi Ghorbal, Nicolas Joannin, Oscar Franzén, Jose-Juan Lopez-Rubio, Sonia Barbieri, Antonio Lanzavecchia, Suparna Sanyal och Mats Wahlgren
Nature Microbiology, online 8 maj 2017