Kartläggning av hållbarhetsforskning vid KI, KTH och Stockholms universitet
En kartläggning av publikationer vid KI, KTH och Stockholms universitet visar en stor bredd av forskning kopplad till FN:s globala mål för hållbar utveckling – och pekar på möjligheter till fler samarbeten. Bibliometriska analytiker vid de tre universiteten har sammanställt en översikt av de publikationer som getts ut mellan 2018 och 2023. Syftet är att kartlägga vilken forskning som görs kopplad till de globala målen och underlätta samarbeten.
– Tanken är att utveckla ett verktyg för samhället att nå in till den forskning som bedrivs inom hållbarhetsområdet, säger Magnus Breitholtz, professor vid Stockholms universitet och ordförande för Stockholm Trio For Sustainable Actions.
– Det man utifrån analysen kan säga är att det inte är jättemycket samarbete i de artiklar vi fått fram, men man kan också säga att forskningsprojekten kompletterar varandra. Det här visar att vi har en enorm vetenskaplig bredd inom Stockholm trio och att det finns en bra grund att stå på för ett mer tvärvetenskapligt samarbete mellan våra lärosäten, säger Magnus Breitholtz.
Bibliometrisk metod omfattar sju av 17 hållbarhetsmål
Den bibliometriska metod som använts är framtagen vid Universitetet i Bergen. Eftersom metoden inte är färdigutvecklad omfattar den bara sju av de 17 globala hållbarhetsmålen. Att enbart vissa hållbarhetsmål ingår i analysen gör att en hel del forskning missas i sökningarna och resultatet är därför begränsat.
Av cirka 15 000 publikationer var runt 10 500 utgivna vid Karolinska Institutet, KI, 1700 vid KTH och 3 000 vid Stockholms universitet.
– Hållbarhetsmål tre – ”Hälsa och välbefinnande” – är utan tvekan störst bland de 17 målen vad gäller forskning i hela världen. Det är därför ingen slump att det målet dominerar, framförallt då KI är bland världens största producenter av medicinska forskningspublikationer, säger Gabor Schubert, bibliometrisk analytiker vid Stockholms universitet.
Att hållbarhetsmål tre är ett område med hög publikationstakt kan enligt bibliometrikerna också bidra till en övervikt för KI. Hållbarhetsmålen är dessutom formulerade på ett sätt som ger utrymme för olika tolkningar.
– Forskning relaterad till ett visst hållbarhetsmål låter vare sig definieras eller operationaliseras på ett enkelt sätt. Beroende på hur man tolkar målet och hur man sedan operationaliserar det så kan resultatet av en analys skilja sig avsevärt, säger Peter Bjurström, bibliometrisk analytiker vid KI.
Komplett sökverktyg för forskning inom hållbar utveckling - nästa steg
Nästa steg är att se om det är möjligt att utveckla den så kallade Bergen-metoden till att omfatta samtliga globala hållbarhetsmål, för att ge en helhetsbild. Det är också en förutsättning för att det ska bli möjligt att utveckla ett komplett sökverktyg som ska kunna användas för att hitta forskning och samarbetspartners inom hållbar utveckling.
– Det optimala vore att ta fram någon form av mjukvara som kan underlätta för omvärlden att enkelt hitta vilka forskare som gör vad inom hållbarhetsområdet på våra tre universitet, säger Magnus Breitholtz.