Publicerad: 2026-01-27 13:20 | Uppdaterad: 2026-01-27 14:29

NEURO-forskare får projektbidrag från Vetenskapsrådet inom medicin och hälsa

Forskningsbild från labb
Foto: Liza Simonsson

Bland de 102 mottagarna vid KI som beviljades forskningsprojektbidrag inom medicin och hälsa från Vetenskapsrådet fanns fem forskare från institutionen för neurovetenskap.

Porträttbild, närbild.
Yvonne Johansson. Foto: Laurence Picton

Yvonne Johansson, tilldelas ett startbidrag på 6 miljoner kronor för en fyraårsperiod, vilket ger henne möjlighet att etablera sig som självständig forskare. Hennes forskningsprojekt med titeln ”Undersökning av den glömda källan till dopamin i det retrorubrala fältet” kommer att göra det möjligt för henne att undersöka den funktionella rollen hos en understuderad population av dopaminerga nervceller och hur de bidrar till hjärnans funktion och beteende.

– Vi vet att dopamin spelar en grundläggande roll i människans beteende, men just denna population av dopaminproducerande neuroner har i stort sett förbisetts. Detta anslag ger mig möjlighet att etablera min egen forskargrupp och utforska dessa cellers funktion, vilket både är ett viktigt erkännande och en spännande ny inriktning för min forskning, säger Yvonne Johansson.

Halvfigur av Andrea Carmine Belin utomhus
Andrea Carmine Belin. Foto: Stefan Zimmerman

Andrea Carmine Belin beviljas 5,4 miljoner kronor över fyra år för sitt projekt ”Kartläggning av de patofysiologiska mekanismerna vid klusterhuvudvärk”, som syftar till att öka förståelsen för de biologiska processer som ligger bakom klusterhuvudvärk.

− Att bli tilldelad ett VR-anslag under fyra år i hård konkurrens är ett hedervärt och viktigt erkännande av mitt teams forskning. Den här typen av anslag som sträcker sig över en längre tid ger mig dessutom möjligheter att planera långsiktigt för större satsningar, vilket är avgörande för framgångsrik utveckling av huvudvärksfältet, säger Andrea Carmine Belin.

porträttbild av kvinna utomhus.
Saida Hadjab. Foto: Stefan Zimmerman

Saida Hadjab beviljas också 5,4 miljoner kronor över fyra år för sitt projekt ”En central knutpunkt för smärta och kognitiva-affektiva tillstånd". Projektet undersöker hur långvarig smärta påverkar mycket mer än den fysiska känslan och studerar hur kronisk smärta förändrar viktiga hjärnkretsar, vilket leder till förändringar i humör, sömn, aptit, motivation och tänkande.

– Genom att avslöja de biologiska mekanismerna bakom dessa förändringar syftar projektet till att förklara varför kronisk smärta så ofta åtföljs av bredare beteendemässiga och känslomässiga svårigheter, och att identifiera nya biologiska mål som kan förbättra behandlingen av smärta och dess relaterade tillstånd. Att få detta konkurrenskraftiga anslag för tredje gången i rad är en enorm ära och ett erkännande av mitt laboratoriums ihärdiga forskningsinsatser inom smärtforskning, säger Saida Hadjab.

Porträtt av man i svart tröja.
Francois Lallemend. Foto: Rickard Kilström

Även Francois Lallemend får 5,4 miljoner kronor under en fyraårsperiod för sitt forskningsprojekt ”Hjärnstamskretsar för proprioceptiv kontroll av rörelse”, som undersöker de neurala kretsarna i hjärnstammen som ansvarar för att reglera kroppens uppfattning av rörelse och position.

– Trots att vi vet att rörelseregistreringen börjar i kroppen är det fortfarande oklart hur hjärnan tolkar denna information för att styra våra handlingar. Det här projektet syftar till att klarlägga hur rörelserelaterade sensoriska signaler från musklerna integreras på cellulär nivå och i nervkretsar i hjärnan för att möjliggöra koordinerade rörelser. VR:s bidrag ger avgörande stöd för att fördjupa vår förståelse av dessa mekanismer och gör det möjligt för oss att ta nya experimentella grepp och föra projektet framåt mot att avslöja hur hjärnan orkestrerar precisa motoriska funktioner, säger François Lallemend.

Porträtt av man utomhus.
Håkan Karlsson. Foto: Ulf Sirborn

Håkan Karlsson tilldelas drygt 4 miljoner kronor under en treårsperiod för sitt projekt med titeln ”Infektioner under barndomen och psykiatriska sjukdomar”, där han med flera olika metoder undersöker potentiella roller för infektioner och värdfaktorer i etiologin bakom psykiatriska sjukdomar.

– Flera rapporter har under årens lopp undersökt de potentiella samband som infektioner och andra utmaningar för immunsystemet kan ha i utvecklingen av psykiatriska sjukdomar. Detta anslag ger oss möjlighet att utforska sambanden mellan infektioner, immunsystemet och genetisk variation på en detaljnivå som tidigare inte varit möjlig, säger Håkan Karlsson.

Dessa fyra anslag understryker de viktiga bidrag som forskarna ger till utvecklingen av medicinsk vetenskap inom sina specialområden.