Skip to main content
Publicerad: 2019-03-14 09:00 | Uppdaterad: 2019-09-30 15:00

Munbakterier i bukspottkörteln kopplas till aggressivare tumörer

Rogier Gaiser (postdoc), Haleh Davanian (postdoc), Katie Healy (doktorand), Margaret Sällberg Chen (lektor, forskargruppledare), Liyan Lu (doktorand), Hassan Alkharaan (doktorand). Foto: Angelika Silbereisen

Förekomsten av munbakterier i så kallade cystiska bukspottkörteltumörer är kopplat till tumörens svårighetsgrad. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie som publiceras i tidskriften Gut. Förhoppningen är att resultaten kan bidra till bättre diagnostik och behandling av cancer i bukspottkörteln.

Bukspottkörtelcancer är en av de cancerformer som orsakar flest dödsfall i västvärlden. Sjukdomen upptäcks oftast sent i förloppet vilket gör att prognosen i de flesta fall är dålig. Men alla tumörer i bukspottkörteln, pankreas, är inte cancer. Det finns till exempel så kallade cystiska pankreastumörer, pankreascystor, av vilka många är godartade medan få kan utvecklas till cancer.

Idag är det svårt att skilja dessa tumörer åt. För att utesluta cancer opereras därför många patienter, vilket innebär en stor utmaning både för patienten och för sjukvården. Men nu har forskare vid Karolinska Institutet funnit att förekomsten av bakterier i cysttumörerna, är kopplat till tumörens allvarlighetsgrad.

Vill minska onödig kirurgi

– Vi hittar mest bakterier i stadiet där cystorna börjar visa tecken på cancer. Vår förhoppning är att detta kan användas som en biomarkör för att tidigt skilja ut de cystor som behöver opereras bort, och därmed minska onödig kirurgi. Men först behövs fler studier som stöder vårt fynd, säger Margaret Sällberg Chen, lektor vid institutionen för odontologi vid Karolinska Institutet och studiens huvudförfattare.

Forskarna har undersökt förekomsten av bakteriellt DNA i vätska från bortopererade pankreastumörcystor hos 105 patienter och sedan jämfört med tumörens typ och svårighetsgrad. Forskarna såg då att vätska från cystor med höggradig cellförändring och cancer innehöll betydligt mer bakteriellt DNA än vätska från godartade cystor.

Ökad förekomst av munbakterier

För att ta reda på vilka bakterierna var sekvenserade forskarna DNA:t i 35 av proverna som hade förhöjda nivåer av bakteriellt DNA. De såg stora variationer i bakterieuppsättningen mellan olika personer, men kunde ändå konstatera en ökad förekomst av vissa munbakterier i vätska från cystor med höggradiga cellförändringar och cancer.

– Det var förvånade att hitta bakterier från munnen i pankreas, men inte helt oväntat. Bakterierna som vi identifierade har visats förhöjda i saliv hos patienter med pankreascancer i en tidigare, mindre studie, säger Margaret Sällberg Chen.

Resultaten kan bidra med ett nytt sätt att se på bakteriers roll i utvecklingen av pankreascystor, konstaterar hon. Om vidare studier visar att bakterierna faktiskt påverkar sjukdomsutvecklingen skulle det kunna leda till nya behandlingsstrategier med antibakteriella medel.

Koppling till endoskopi

I den aktuella studien undersökte forskarna även olika faktorer som kunde tänkas påverka mängden bakteriellt DNA i tumörvätskan. De såg då att förekomsten av bakteriellt DNA var högre bland patienter som hade genomgått en undersökning som kallas pankreasendoskopi. Det görs med ett böjligt instrument som förs in via munnen, och möjligen riskerar man då att föra ned munbakterier i bukspottkörteln.

– Resultaten var inte helt entydiga så endoskopin kan inte vara hela svaret på varför bakterierna finns där. Men kanske kan vi minska risken att föra ned munbakterier i pankreas genom att skölja munnen med antibakteriellt medel och ha en god munhälsa innan undersökningen. Det vore en intressant klinisk studie, säger Margaret Sällberg Chen.

Studien genomfördes i samarbete med forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik och institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska Institutet samt forskare vid Science for Life Laboratory. Forskningen finansieras av Cancerfonden, Stockholms läns landsting (ALF-medel), Styrgruppen KI/SLL för Odontologisk Forskning (SOF) och Ruth och Richard Julins stiftelse.

Publikation

”Enrichment of Oral Microbiota in Early Cystic Precursors to Invasive Pancreatic Cancer”
Rogier Aäron Gaiser, Asif Halimi, Hassan Alkharaan, Liyan Lu, Haleh Davanian, Katie Healy, Luisa W Hugerth, Zeeshan Ateeb, Roberto Valente, Carlos Férnandez Moro, Marco del Chiaro, Margaret Sällberg Chen
Gut, online 14 mars 2019, doi: 10.1136/gutjnl-2018-317458