Medicinsk kommentar: Mäns självmordsnärhet och ovilja att söka hjälp
I en medicinsk kommentar till Läkartidningen argumenterar docent Rigmor Stain och professor Danuta Wasserman, chef för Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention (NASP) vid Karolinska Institutet, för att den normativa maskulina rollen är en förklaring till mäns ovilja att söka professionell hjälp vid suicidalitet.
Mottagandet inom vården och den hjälp som erbjuds män som sökt professionell vård är direkt avgörande för mannens vilja att söka hjälp i framtiden. Detta argumenterar docent Rigmor Stain och professor Danuta Wasserman i sin medicinska kommentar till Läkartidningen (2019;116).
Ungefär 80 procent av alla som dör genom självmord världen över är män. Samtidigt ser statistiken helt omvänd ut när det kommer till självmordsförsök.
En förklaring, enligt författarna, till att män har högre frekvens av självmord är att män är mindre benägna att söka hjälp för tecken på psykisk ohälsa, så som oro, ångest och självmordstankar. Den bakomliggande faktorn till denna ovilja att söka professionell vård är de maskulina normer som existerar i samhället och som definierar män som b.la. starka, dominanta och känslomässigt stabila.
I de studier som författarna gått igenom har det även framgått att män har en tendens att distanseras sig från sammanhang där deras självmordsbeteende kan kopplas samman med psykisk ohälsa.
Ett bemötande med fokus på mannens personliga problem och brister kan bidra till att öka mannens tilltro till vården samt att hjälpsökande beteende tilltar.
Huvudbudskap
Den normativa maskulina rollen är en förklaring till mäns ovilja att söka professionell hjälp för självmordsnärhet
Män tar avstånd från ett synsätt som sammanlänkar deras självmordsbeteende med depression och psykisk sjukdom
Ett bemötande med fokus på mannens personliga problem och brister ökar mannens förtroende för vården och främjar ökat hjälpsökande
Läkartidningen. 2019;116FSA7
Publikation
Mäns självmordsnärhet och ovilja att söka hjälp. Stain R, Wasserman D. Läkartidningen. 2019;116:FSA7