Ny avhandling belyser komplex koppling mellan samsjukligheter och HIV
Isabela Killander Möller från underavdelningen kliniska infektionssjukdomar (CID) vid Centrum för infektionsmedicin (CIM) vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling med titeln "Health Outcomes and Social Determinants in People Living with HIV in Sweden: Insights from the COVID-19 Era and Beyond", den 2 oktober. Handledare är Christina Carlander.
Vad handlar din avhandling om?
Avhandlingen handlar om hälsoutfall och samsjukligheter hos personer som lever med HIV i Sverige, med fokus på COVID-19 och typ 2-diabetes. Med hjälp av svenska nationella heltäckande registerdata undersökte vi risken för allvarlig COVID-19, vaccinationstäckning mot COVID-19, samt risken för allvarliga komplikationer efter en diabetesdiagnos, allt jämfört mellan personer med och utan HIV.
Vilka är de viktigaste resultaten?
Genom att inkludera hela den vuxna befolkningen i Sverige eller ett stort urval från den, samtidigt som hänsyn togs till socioekonomiska faktorer, inkluderat inkomst, utbildning och födelseland, visade vi att personer med HIV inte hade en signifikant ökad risk för allvarlig COVID-19. Vi fann också att vaccinationstäckningen mot COVID-19 var lägre bland personer med HIV, men att detta till stor del förklarades av att fler i denna grupp är födda utomlands, ett faktum som i sig var kopplat till lägre vaccinationstäckning. Slutligen visade vi att personer med HIV hade en ökad risk för allvarliga njurkomplikationer efter en diabetesdiagnos, jämfört med personer utan HIV, något som vårdpersonal behöver vara uppmärksamma på samtidigt som mer forskning behövs för att förstå sambandet.
Sammantaget belyser avhandlingen att kopplingen mellan samsjukligheter och HIV är komplex och sannolikt påverkas av mer än bara HIV-infektionen och dess behandling, utan också sociala faktorer som socioekonomisk status och födelseland.
Hur kan den kunskapen komma människor till nytta/bidra till att förbättra människors hälsa?
Genom att förstå att risken för samsjukligheter hos personer med HIV är multifaktoriell, kan insatser riktas mer träffsäkert. Vaccinationskampanjer kan till exempel utformas utifrån vem som faktiskt löper risk att inte vaccinera sig, i det här fallet i högre grad personer födda utomlands, snarare än att riktas mot personer som lever med HIV. Resultaten kan även vägleda kliniker att vara extra uppmärksamma på njurfunktionen hos patienter med både HIV och diabetes samtidigt som det belyser att vi behöver mer kunskap inom området.
Bortom HIV belyser resultaten även vilken påverkan lägre socioekonomisk status och att vara född utomlands kan ha på hälsan – något som tidigare har varit känt, men kvarstår som ett viktigt problem för folkhälsan.
Vilka mål har du för framtiden?
På kort sikt planerar jag att slutföra de forskningsprojekt jag initierat under doktorandtiden och avsluta min kliniska tjänstgöring som forskar-AT, där jag under kommande halvår kommer att tjänstgöra på Botvids Vårdcentral. På lång sikt är målet att arbeta som läkare på en infektionsklinik, bli specialist, och fortsätta kombinera klinisk verksamhet med forskning inom infektionsmedicin och epidemiologi.
Disputation
Fredag 2 oktober, 09:00, 9Q Månen, plan 9, ANA Futura, Alfred Nobels allé 8, Flemingsberg