Blodförtunnande läkemedel kopplas till färre leversviktande komplikationer
Patienter med levercirros och förmaksflimmer som behandlades med blodförtunnande läkemedel hade lägre risk att drabbas av allvarliga leverrelaterade komplikationer. Det visar en nationell registerstudie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Clinical and Molecular Hepatology. Resultaten tyder också på att behandlingen inte medför någon ökad risk för allvarliga blödningar.
Levercirros innebär att levern blivit ärrig och skadad. Med anledning av leverns reservkapacitet är sjukdomen ofta till en början kompenserad och utan symtom. När sjukdomen försämras kan patienten utveckla så kallad dekompenserad levercirros, vilket innebär komplikationer så som vätskeansamling i buken, mag-tarmblödningar och leversvikt. Samtidigt har många patienter med cirros även förmaksflimmer, en hjärtrytmrubbning som ofta behandlas med blodförtunnande läkemedel för att förebygga stroke. Forskare har länge diskuterat om dessa läkemedel även kan påverka sjukdomsförloppet vid levercirros.
I den aktuella studien analyserade forskarna data på 1 160 patienter med kompenserad levercirros och nyupptäckt förmaksflimmer från svenska nationella hälsoregister. Av dessa påbörjade 383 behandling med blodförtunnande läkemedel medan 777 inte gjorde det. Forskarna följde patienterna i upp till fem år och jämförde risken för leverrelaterade komplikationer och allvarliga blödningar.
Lägre risk för allvarliga komplikationer
Efter fem år hade 10,4 procent av patienterna som påbörjat behandling utvecklat dekompenserad levercirros, jämfört med 16,6 procent bland dem som inte behandlades. Riskminskningen sågs framför allt för vätskeansamling i buken, så kallad ascites.
– Våra resultat antyder att blodförtunnande läkemedel som används vid förmaksflimmer skulle kunna vara kopplade till en lägre risk för allvarliga komplikationer vid levercirros, utan högre risk för allvarliga blödningar, säger Axel Wester, läkare, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet och studiens försteförfattare.
En viktig fråga var om behandlingen ökade risken för allvarliga blödningar, något som länge bidragit till försiktighet vid behandling av patienter med cirros. Efter fem år hade 19,0 procent av de behandlade patienterna drabbats av en allvarlig blödning, jämfört med 19,8 procent bland dem som inte fick behandling. Forskarna såg inte heller några tydliga skillnader när det gällde dödliga blödningar, hjärnblödningar eller blödningar från mag-tarmkanalen.
Studien är observationsbaserad, vilket innebär att forskarna inte slumpmässigt fördelade patienterna till behandling eller ingen behandling. Därför går det inte att säkert fastställa ett orsakssamband.
– Det behövs randomiserade kliniska studier för att säkert kunna avgöra om behandling med blodförtunnande läkemedel faktiskt minskar risken för dekompenserad levercirros. Våra resultat ger dock stöd för att sådana studier är motiverade, säger Axel Wester.
Studien genomfördes i samarbete mellan forskare vid Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset, och Quantify Research. Studien finansierades bland annat av Mag-tarmfonden, Professor Nanna Svartz stiftelse, Region Stockholm, Svenska Läkaresällskapet, Forte, Vetenskapsrådet och Cancerfonden. Forskarna rapporterar vissa institutionella forskningsanslag och konsultuppdrag utan koppling till den aktuella studien.
Publikation
Oral anticoagulants and hepatic decompensation in patients with cirrhosis and atrial fibrillation: observational study.
Axel Wester, Emilie Toresson Grip, Rupesh Rajani, Anthony A Matthews, Hannes Hagström, Ying Shang. Clinical and Molecular Hepatology, online 15 juli 2026, doi: 10.3350/cmh.2026.0286.