KI i medierna 14-20 september

Tidningen Filter skriver reportage om miljölarm och hur de påverkar oss.  Magnus Ingelman-Sundberg, senior professor i molekylär toxikologi vid KI och Mattias Öberg, docent i toxikologi vid KI, har delvis olika åsikter om PFAS.

Sveriges Radio rapporterar samma vecka att halterna av PFAS-kemikalien TFA i grundvattnet i Österrike har fördubblats. Mattias Öberg kommenterar.

Johan Lundström, professor i psykologi med inriktning mot luktperception vid KI, intervjuas också av Filter i en artikel om feromoner och produkter som försöker sälja på en koppling till mänsklig attraktion, en idé som Lundström är skeptisk till.

Filter diskuterar också hur vår benägenhet för risk och inställning till risk förändrats över tid med Christian Rück, professor i psykiatri vid KI, med anledning av hans nya bok.

Christian Rück deltar även i SR Filosofiska rummets diskussioner om vilken betydelse psykiatriska och neuropsykiatriska diagnoser kan få för människors självbild och förståelse av vilka de är. 

Emma Swärdh, assisterande lektor vid KI och ledamot i Environmental Physiotherapy Association, skriver debattinlägg i Dagens Medicin om hur vårdens klimatavtryck kan minska genom mer hållbara kliniska beslut i mötet mellan patient och behandlare. 

Rune Brautaset, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid KI, beskriver i LäkemedelsVärlden den ovanliga ögonsjukdomen NAION, som dominerar bland anmälningarna om misstänkta skador av semaglutid. 

Christina Björklund, forskare vid institutet för miljömedicin, KI, säger till Chefstidningen att chefers låga sjukfrånvaro kan dölja en hög sjuknärvaro och inte bör tolkas som att de är friskare än andra yrkesgrupper. 

Tre studenter vid KI har stängts av för AI-fusk, rapporterar P4 Stockholm.  AI-fusket på universiteten har ökat över lag. Inslaget kommer 1:23 in i sändningen.

SvD skriver om Erik Andersson, psykolog och professor i klinisk psykologi vid KI, som intresserat sig för tabutankar och möjliga anledningar till att vi har sådana.

Helena Kopp Kallner, professor vid KI, skriver tillsammans med en kollega en debattartikel i Dagens Medicin som ifrågasätter om Partille kommuns klimakteriesatsning har haft någon säkerställd effekt. 

Helena Kopp Kallner förekommer också frekvent när medier i USA, här U.S. News, rapporterar om en nålfri metod med lokalbedövning i livmodern som kan minska smärtan vid spiralinsättning. Även Karin Elgemark, doktorand vid KI, nämns. Även Reuters rapporterar om detta.

Slutreplik kommer i SvD efter de senaste veckornas debatt om ADHD-diagnoser, där bland andra Paul Lichtenstein professor vid KI, och Martin Ingvar, professor emeritus vid KI, framför slutsatsen att diagnosen behöver normaliseras snarare än överges.

Vårdfokus möter doktoranderna Ola Friman, Tina Thomsson och Emelie Eng vid KI, som kombinerar arbetet som intensivvårdssjuksköterskor med forskning. 

Scientific Frontline tar upp en KI-studie där Sonia Miri Hedberg, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, KI, kopplar postcovidrelaterad trötthet och långsammare reaktioner till minskat blodflöde i delar av hjärnan. 

Kristiina Tammimies, docent i medicinsk genetik vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid KI, kommenterar i Läkartidningen en kartläggning som visar hur mutationer kopplade till autism kan förändra samspelet mellan proteiner och nervcellers utveckling.

Erica Sundin, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid KI, berättar i Accent om sin forskning om hur närståendes psykiska hälsa påverkas av alkohol- och narkotikaproblem i familjen.

SR P1 Plånboken gör under vinjetten ”Vad är det du har köpt?” ett inslag om tandkräm som ska göra tänderna vitare, med bland annat Lena Karlsson, docent i kardiologi vid KI. Inslaget kommer 31:48 in i sändningen.

Tidningen Curie skriver om hur svensk registerforskning tampas med motstridiga regelverk och svåröverskådliga ansökningssystem och intervjuar bland annat Sara Hägg, docent i molekylär epidemiologi, Patrik Magnusson, forskare, och Thomas Frisell, docent i klinisk epidemiologi vid KI.

Emilia Hagman och Pernilla Danielsson Liljeqvist, båda docenter vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid KI, skriver i ett egenreferat i Läkartidningen att svensk barnobesitasvård ger likvärdiga resultat mellan socioekonomiska grupper när barnen väl har kommit till behandling.

Onkologi i Sverige uppmärksammar forskning av Elinor Nemlander, Rita Fernholm och Caroline Kappelin, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, som visar att var tredje granskad patientjournal innehöll minst en dokumentationsbrist vid utredning av möjliga cancersymtom. 

Emma Brulin, sjuksköterska och docent vid KI, skriver tillsammans med Vårdförbundets ordförande debattinlägg i Aftonbladet där de lyfter arbetsmiljöfrågan för vårdens anställda.

Modjtaba Zandian, affilierad forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid KI, argumenterar i Läkartidningen för att regionerna bör kräva att vårdgivare samlar in flera kompletterande utfallsmått för att följa och förbättra behandlingsresultat.

Mikael Rydén, professor vid institutionen för medicin, Huddinge, KI, varnar i TV4 för att subventionering av obesitasläkemedel till alla berörda skulle ta en mycket stor del av Sveriges läkemedelsbudget, samtidigt som patienter vittnar om att behandlingen blivit en klassfråga.

Torkel Brismar, professor vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid KI, och Ulf Nyman skriver i ett egenreferat i Läkartidningen om riskerna med jodkontrastmedel vid datortomografi för patienter med kraftigt nedsatt njurfunktion. 

Iva Jergovic, doktorand vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid KI, beskriver i Läkartidningen hur egna erfarenheter som patient har fått henne att inse vikten av att sjukintyg konkret förklarar hur sjukdomen begränsar arbetsförmågan.

Johannes Blom, docent vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, KI, berättar för Earth.com att screening med avföringsprov kopplades till 43 procent lägre risk att dö av tjock- och ändtarmscancer. 

Ylva Trolle Lagerros, professor i kardiovaskulär prevention vid KI, beskriver i EFN hur höga kostnader och geografiska skillnader bidrar till en ojämlik användning av GLP-1-läkemedel mot obesitas.