KI:s rektor: Universiteten viktig aktör i arbetet med global hälsa

Vikten av samarbete var ett återkommande inslag när konferensen The Swedish Global Health Research Conference hölls vid Karolinska Institutet den 18–19 april. Under två dagar undersökte deltagarna hur deras forskning och engagemang inom global hälsa kan bidra till att de internationella hållbarhetsmålen i Agenda 2030 nås.

Konferensen syftar till att stärka den interdisciplinära forskningen inom global hälsa i Sverige och visa hur Sverige kan bidra till att nå de globala målen om hållbar utveckling som anges i FN:s Agenda 2030.

Karolinska Institutets rektor, Ole Petter Ottersen, öppnade konferensen genom att betona studenternas – framtidens ledares – viktiga roll för att nå målen i Agenda 2030. Han konstaterade att universiteten är mycket viktig aktör i arbetet och att det behövs nya utbildningsprogram som möter de stora utmaningar hållbarhetsmålen för med sig.

– Eftersom uppgiften är så komplex måste universiteten ta ett speciellt ansvar. Och den komplexiteten måste speglas i våra utbildningsprogram i mycket högre grad än idag, sa Ole Petter Ottersen.

Vill nå allmänheten med fakta från FN

Konferensens andra öppningstalare var Ola Rosling, som grundat stiftelsen Gapminder Foundation tillsammans med sin far professorn i internationell hälsa Hans Rosling, som avled förra året, och hustru Anna Rosling.

Stiftelsen arbetar med att sprida kunskap om situationen i världen genom att utveckla nya verktyg för att visualisera statistik. I ett projekt har Gapminder ställt kunskapsfrågor om global utveckling till allmänheten i fjorton länder. En av frågorna lyder ”Hur stor andel av väldens 1-åringar är vaccinerade mot någon sjukdom?”, med svarsalternativen 20, 50 eller 80 procent.

I Sverige svarade 22 procent av de tillfrågade rätt, vilket är ett sämre resultat än en slumpgenerators 33 procent.

– Vi ser stor okunskap och försöker hitta nya sätt att nå allmänheten med fakta från FN, säger Ola Rosling.

Rätt svar på frågan är 80 procent, och numera ännu högre, berättade han.

Frågorna har också ställts till vissa mindre grupper, till exempel deltagare vid konferensen World Health Summit i Berlin 2017. Där svarade 27 procent rätt på vaccinationsfrågan.

– De här experterna är alltså i hög grad okunniga om vaccinationsprogrammens stora framgång. Investerare vid en av världens största banker hade ännu färre rätt. I en värld som förändras har de vuxna en felaktig världsbild och vet inte hur världen de investerar i ser ut, säger han.

På konferensen vid Karolinska Institutet hade 84 procent av de svarande rätt på vaccinationsfrågan.

Forskning, data och expertis underlättar beslut

I konferensens första panelsamtal berördes utmaningar och möjligheter inom global hälsa, med Agenda 2030 som fond.

Agnes Binagwaho, rektor vid University of Global Health Equity i Rwanda och tidigare landets hälsominister, konstaterade att alla delar av världen kan bidra till global hälsa. Hon berättade att den Afrikanska regionen har minskat barnadödligheten snabbare än andra delar av världen, men att mer krävs och anser att Sverige kan bidra till hållbarhetsmålen genom att prioritera tillgängliggörandet av forskning, data och expertis, för att underlätta införande av datadrivet beslutsfattande.

Även Ernest Aryeetey, generalsekreterare för organisationen African Research Universities Alliance, konstaterade att global hälsa är en global angelägenhet och måste hanteras som sådan, och att det även behövs samarbete mellan olika vetenskapsområden.

– Framtiden kräver att vi samarbetar över disciplingränser och mellan universitet. Ingen disciplin har alla svar – för att utveckla nya behandlingar och visa att de fungerar som vi har tänkt behövs samarbete mellan läkare, ingenjörer, sociologer, ekonomer och beteendevetare, till exempel, säger Ernest Aryeetey.

Vikten av samarbete betonades av många talare, bland annat i onsdagens andra panelsamtal, som berörde behov och möjligheter för forskningen inom global hälsa. Det konstaterades att Sverige som en liten nation har stor vana av samarbete utanför landet och kan bygga vidare på det.

”Sverige måste använda sin starka röst”

Kristina Gemzell, professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska Institutet, konstaterade att Sverige har en stark internationell röst, som vi måste våga använda för att uppnå hållbarhetsmålen.

– Jag arbetar inom ett område som ofta göms undan – kvinnors tillgång till säker och högkvalitativ abortvård. Sverige måste använda sin starka röst när vi talar om sexuell och reproduktiv hälsa. Vi måste våga nämna abort, stödja forskning inom det här området och överbrygga gapet mellan forskning och policy, säger Kristina Gemzell.

Därefter delades deltagarna i mindre grupper för att i workshops diskutera kring konkreta frågeställningar. Konferensens andra dag handlade om att gå från forskning till implementering och tog upp lyckade exempel på detta.

The Swedish Global Health Research Conference hölls i år för tredje gången och organiserades av Svenska läkarsällskapet i samarbete med representanter för alla sju medicinska fakulteter i Sverige samt Familjen Einhorns stiftelse, Regeringskansliet och Swedish Institute for Global Health Transformation, SIGHT. Institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet höll i värdskapet.

Text: Sara Nilsson

Foto: Erik Cronberg